En liten tidsresa

Det var filminspelning utanför uni häromdagen och jag gick förbi en sån här.

Den åt slantar i massor.

Den åt slantar i massor.

Det var länge sen. Jag kunde inte låta bli att vrida på den och lyssna på hur den tickade tillbaka – tala om försvunna ljud.

Simons pizzakatt

Jag tror inte att jag har delat den här Simons katt-videon med er – Simon försöker äta en pizzabit och blir belägrad. Våra nuvarande katter är inte så extrema (även om Simba mycket snabbt kan ro åt sig en skiva kalkon direkt från mackan när man tittar bort!), men jag minns hur Twister (salig i åminnelse) en gång klättrade upp i famnen på brorsan och försökte dra åt sig paprikabiten som han åt på. Twister var nämligen tokig i alla knapriga grönsaker 🙂 ❤ (Oh well, Simba älskar sallad…)

Vampyrer i olika format

Jag känner mig sliten av alla emotionella vampyrer i samhället just nu, ogina politiker och småaktiga, intoleranta människor. Vi kör eskapism i formen av mera traditionella vampyrer och tittar på en allt mera utflippad (vi är mot slutet av säsong 5 nu och det lär ska bli värre) True Blood. I den är såväl religion som politik betydligt mera hard core, inte minst framställs sammanblandningen av politik och religion som något olycksbådande. Vilket det i och för sig är i verkligheten också.

På mitt nattduksbord ligger också en antologi med vampyrhistorier som heter Sisters of the Night (red. Barbara Hambly och Martin H. Greenberg, utgiven år 1995). Min favorit (so far, jag har några historier kvar) är ”Survival Skills” av Deborah Wheeler, som handlar om en vampyr med två barn (vampyrbarn)  som flyttat till Hollywood, där myndigheterna insisterar på att barnen ska gå i skola. När hon invänder att de är… ”allergiska mot solljus” så erbjuds hon att sättta dem i en kvällskola för barn till skiftesarbetare och ”i branschen”, dvs. filmbranschen. På något sätt smälter barnen bra in i skolan och Valerie blir indragen både i föräldrarföreningen och den lokala datornördsklubben. Speciellt mycket skrattade jag när hon ska vara Lady Dracula på Halloweenfesten som föräldrarföreningen ordnar och beslutar sig för att ha sina egna tänder för bekvämlighetens skull 🙂 Det är en hemskt skojig feel good-historia, läs den om du stöter på den nånstans.

En betydligt allvarligare ton har historien ”Madeleine” i samma samling (skriven av Barbara Hambly), där en vampyr blir utsatt för en förbannelse av sambon till ett av sina offer: hon ska vara medveten om de människors liv hon tar. Följden är att hon börjar höra deras röster i sitt huvud – flera och flera röster ju längre tiden går. Läsaren är med i Madeleines huvud och får höra alla röster med henne, alla småaktiga tankar och ointressanta funderingar om vilken färgs handskar som borde användas när. Rösterna gnäller och klagar och muttrar och tystnar aldrig. Det är verkligt obehagligt, jag tycker synd om henne, samtidigt som hon har förtjänat sitt öde. Välskriven, en liten avslutad historia i sig, inte som Ten Days’ Grace som lika gärna kunnat vara inledningen till en bok (liksom Survival Skills, för den delen).

Ping till novellutmaningen nr 16: ”Läs en novell vars titel börjar på s” (dubbelt upp med ”Survival Skills”) och nummer 21: ”Läs en novell som har ett personnamn i titeln” (”Madeleine”).

Äkta äktenskap och riktiga familjer

Idag var jag på vår betongförorts årliga presentationsdag och representerade stadsodlingen och matcirkeln. Förutom ett ösregn mitt på dagen var det helt trevligt, ända tills det kom en person från ett stånd jag sorgfälligt undvikit hela dagen – som jag de facto explicit sagt till organisatörerna att jag absolut inte ville stå i närheten av – Aito avioliitto. (På andra inhemska ungefär ”äkta” eller ”riktigt” äktenskap.) De, precis som vissa partier som också var där, har inget specifikt med förorten i fråga att göra, men de var nu ändå där för att värva underskrifter till ett medborgarinitiativ som ska  upphäva Tahdon 2013-initiativets förslag till jämställd äktenskapslag, det som röstades igenom i riksdagen med knapp marginal i fjol (bloggat här).

Detta är alltså personer som anser att äktenskap enbart är för man och kvinna (det finns bara två kön i deras föreställningsvärld) och att det av någon outgrundlig anledning förstör äktenskapet som företeelse att utvidga det så att det skulle vara lika för alla. Äktenskap är till för familjer och ”två pappor kan inte vara en mamma / två mammor kan inte vara en pappa” (taget direkt från sloganerna på deras tält, egen översättning). De argumenterar att det är för barnens bästa, utan att alls reflektera över att det finns gott om regnbågsfamiljer hursomhelst (borde de barnen omhändertas?) och att alla man-kvinna-äktenskap inte är barnalstrande (jag har aldrig hört någon argumentera annat än retoriskt att då borde ju personer som inte är fertila få gifta sig alls).

De är inget annat än inskränkta, homofoba, bakåtsträvande fanatiker som anser att deras oftast religiösa övertygelse om heteronormativitet ska gå ut över alla människors rätt till jämlikhet inför lagen. Jag borde kunna argumentera lugnt och sakligt med dem, men som alltid när jag blir upprörd så börjar jag stamma och höja rösten för att dölja att jag blir gråtfärdig (att vara en sån som gråter av ilska är väldigt irriterande, för det underminerar ens ställning), för jag står helt enkelt inte ut med folk som anser att människors läggning eller hudfärg ska på något sätt påverka vilka rättigheter de har. Sen när personen väl gått (backat mycket snabbt) så kom jag förstås på en massa utmärkta argument, men i stundens hetta var jag bara arg och osammanhängande.

Hur kan man lära sig att förhålla sig lugnt och sakligt till sådana människor?

Författaren Kaj Korkea-aho skrev en välformulerad kolumn om ämnet ”äkta” och den ”gamla, goda tiden” nyligen i Hbl, tyvärr är den bakom betalvägg, men man kan provprenumerera om man vill. Ett utdrag ur Äkta skitprat:

Ja, tiden då glass var glass och finländarna var blåögda, finsktalande och kristna. Inbundna och envisa tittade de på samma tevekanal, sågade sin skog, plöjde sina åkrar och drack sig fulla på samma sorts sprit. De skrattade åt samme Spede och tröstade sig med Unto Mononen, uthärdade kaamosmånaderna med sin inre glöd och födde på vårkanten backhopparpojkar och havreblonda flickor.

När glass var glass precis som den enda samlevnadsformen var mannens och kvinnans välsignade äktenskap. När ingen levde ogifta, hade sex med fler än en människa eller skiljde sig, när det inte fanns regnbågsfamiljer, ensamförsörjare eller män som låg med andra män i Centralparken i Helsingfors.

Jag gillar hans sätt att skriva (både kolumner och böcker).

Mitt sällskap idag konstaterade att hon vuxit upp med en ensamförsörjande mamma och med deras argument så kan hon inte vara en hel person idag. Det fick mig att tänka på en novell jag läste i Apex Magazine i fjol (och läste om nu), som utgår från tanken att ”vad om vi hade ett samhälle där abort är förbjudet och ett barn alltid måste ha en mamma och en pappa?” I novellen har huvudpersonen blivit med barn med en gift man, blivit bortgift med en annan man och när han dör tolv år senare så måste hon naturligvis gifta sig med en annan man – barnet måste ju ha en far. ”A child raised by only one gender, no matter how lovingly, cannot ever be more than a half–being.” Julia har tio dagar på sig efter begravningen att hitta en ny man, eller välja från en lista på kandidater som ställer upp – eller gifta sig med sin döde mans bror, det är ju bibliskt så det förslår. Det är en fantastiskt välskriven novell, på några korta sidor målar den upp samhället och skapar engagerande personporträtt. Jag skulle älska att läsa en bok på temat – fast det har jag ju på sätt och vis gjort, Margaret Atwoods The Handmaid’s Tale. Den här berättelsen är inte fullt så mörk, dock, den har en liten, rebellisk underton som gör mig glad.

Läs online här: Ten Days Grace av Foz Meadows.

Den här novellen passar dessutom utmärkt in i novellutmaningen, i tema nummer 3: Läs en novell med en siffra i titeln. 🙂

Utmaning: Läs en novell

Kolla här, Ugglan & boken har en lite annorlunda utmaning – läs noveller. En så strålande idé. Dels är noveller rent formatmässigt sett snabbare att läsa, så det är lättare att hinna med alla (eller många) av kategorierna, dels tycker jag att de lätt kommer i skymundan och glöms bort, utom kanske vissa superklassiker som Att döda ett barn eller Lotteriet. Dessutom har vi en massa antologier hemma, så det här kommer att bli spännande! Jag tänkte nämligen lägga till den extra utmaningen att försöka klara mig med det som finns i hyllorna redan. Nu ska jag gå och botanisera.

Här är listan, vissa kommer helt klart att vara lättare än andra, som nummer 13 – jag har minst en hyllmeter skräckantologier (och två till i genren…):

Läs en novell – listan [Tillägg: lästa noveller länkas med annan färg och uppdateras kontinuerligt]

1. Läs en novell av en fransk författare – Crainquebille av Anatole France, bloggat här.

2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll – Number 13 av Elizabeth Stuart Phelps, bloggat här.

3. Läs en novell med en siffra i titeln – Ten Day’s Grace av Foz Meadows, bloggat här.

4. Läs en novell som är utgiven 2015 – Apurit ( ung. ”Hjälpredorna”) av Maija Haavisto, bloggat här.

5. Läs en novell som utspelar sig i Afrika – För jag har rört vid himlen (For I Have Touched the Sky) av Mike Renswick, bloggat här.

6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln – De som går sin väg från Omelas av Ursula K. LeGuin (The Ones That Walk Away From Omelas), bloggat här.

7. Läs en novell som har deckartema – Dopp i het gryta av Katarina Mazetti, bloggat här.

8. Läs en novell som är skriven på 1800-talet – Old Maidism Versus Marriage av Susan Petigru King, bloggat här

9. Läs en vintrig novell

10. Läs en novell som handlar om ett djur – Katten som kunde flyga av Stella Whitelaw, bloggat här.

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling – Boken av sand av Jorge Luis Borges, bloggat här

12. Läs en novell på engelska – Feminine Endings av Neil Gaiman, bloggat här.

13. Läs en skräcknovell – Veli veli veli veikkonen (ung. ”Broder broder bäste bror”) av Janos Honkonen, bloggat här

14. Läs en novell med jultema – Joulupipari (ung. ”Julpepparkaka”) av Kari Välimäki, bloggat här

15. Läs en novell som är skriven på 1950-talet – Examensdagen (orig. Examination Day) ac Henry Slesar, bloggat här.

16. Läs en novell vars titel börjar på s – Survivor Skills av Deborah Wheeler, bloggat här.

17. Läs en novell som utspelar sig på havet – A Moon for Columbus av Edward D. Hoch – bloggat här.

18. Läs en novell av en augustprisvinnare: Två predikningar: Ordet av Torgny Lindgren, bloggat här

19. Läs en novell på danska eller norska – Naken av Tarjei Vesaas, bloggat här.

20. Läs en novell med kärlekstema – The Dream Child av L. M. Montgomery , bloggat här.

21. Läs en novell som har ett personnamn i titeln – Madeleine av Barbara Hambly, bloggat här.

22. Läs en novell med något kallt i titeln – Jäätelösooda (Glassoda) av Kari Välimäki, bloggat här

23. Läs en novell av en rysk författare – I spegeln av Valerij Brjusov, ur antologin Ryska berättare, red. Karin Pontoppian-Sjövall, Prisma 1961, bloggat här

24. Läs en novell som har samma namn som titeln på novellsamlingen den är med i – Miljonpundsedeln av Mark Twain, i samlingen Miljonpundsedeln och andra historier. Bloggat här.

25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på en plats som du har besökt

26. Läs en novell vars titel innehåller ett verb – How Celia Changed Her Mind av Rose Terry Cooke, bloggat här

27. Läs en novell där böcker spelar en stor roll – Kollektöörinn uho ja tuho (En samlares övermod och undergång) av Shimo Suntila, bloggat här

28. Läs en novell som handlar om syskon – One Old Maid av Marion Harland, bloggat här

29. Läs en somrig novell – Eftermiddagsbadet av Eeva Park, bloggat här.

30. Läs en novell av en japansk författare

31. Läs en novell som utspelar sig i skogen

32. Läs en novell med en färg i titeln – Den svarta korpen av Carina Lund, bloggat här.

33. Läs en novell vars titel slutar på n – Den rätta blandningen av O’Henry, bloggat här.

34. Läs en novell som handlar om att resa – Dr Ains sista resa (The Last Flight of Dr Ain) av James Timtree, jr (Alice Bradley Sheldon), bloggat här.

35. Läs en novell av en nobelpristagare – A Real Life av Alice Munro, bloggat här.

36. Läs en novell där ett barn är en av huvudpersonerna – Ge dagen tillbaka av Kjell Lindblad, bloggat här.

37. Läs en novell av en författare som du tidigare bara läst roman/er av – Louise Boije af Gennäs: På stranden, bloggat här.

38. Läs en novell av en författare som har samma för-, mellan- eller efternamn som du

39. Läs en novell av en finländsk författare – Vihreästä sylistä (Från den gröna famnen) av Anni Nupponen, bloggat här.

40. Läs en novell som utspelar sig i framtiden – 19.1. 3127 av Maija Haavisto, bloggat här

Häng med du också, vetja!

Bonusnovell: A.J. Hall: The Principled Affair of the Compromised K.C., passade inte in i någon ledig kategori, men jag ville abslout blogga om den.

Katt 1 – lingon 0 – människa -1

Igår kväll satt jag och rensade lite lingon. Som alla vet så är lingon små (i år dessutom alldeleles specialextrasmå) och hårda, så de rullar bra. Det här har katterna också märkt. Jag behövde inte mera än titta bort ett ögonblick så hade Simba pirkat åt sig några lingon ner på golvet. Sen jagade hon och Agnes lingon över hela lägenheten resten av kvällen. Jag antar att de kommer att bli lingonmos nåt tag, om vi inte lyckas lokalisera dem i tid…

Allt blir bättre med en motorsåg

Bokbabbel hade en väldigt rolig meme här: lägg till en motorsåg till allt du läser. Måste testas.

chainsaw

Senaste lästa bok, en diktbok av en norsk-samisk författare – på något sätt en intensivt fysisk text: smaken av salt fisk, känslan av vått ylle, doften av myren –  blev løp svartøre løp med ei motorsag

I väskan idag Maria Turtschaninoffs historiebok för skolan, som jag blev nyfiken på och föreslog som inköp till bibban: Tidspiraten med en motorsåg

På nattduksbordet just nu fortfarande olästa Ääärioikeisto Suomessa moottorisahalla (eller kanske moottorinsahan kanssa?) och Expeditionen – min kärlekshistoria med en motorsåg. Den sistnämnda vinner, helt klart. Det låter passionerat smärtsamt. Något… kluvet? (sori, kunde inte motstå ordleken).

Ni då? Vad läser ni just nu för motorsågar?

Allmängiltigt kattbeteende

Jag låg häromkvällen i sängen och tittade på den här sammanställningen av Simons katt + kattunge-videon (länkar till YouTube, eftersom jag fått höra att inbäddade videon inte funkar för alla). Jag tittar på videon och så tittar jag på de egna katterna och konstaterar att det helt klart finns ett visst universiellt kattungebeteende. Även om Agnes redan är över ett år och inte egentligen längre är nån kattunge, så är relationen mellan Simba och henne mycket lik vissa av scenerna i kortfilmerna. Bland annat det att Agnes alltid ska vara där Simba är. För hon ääälskar Simba. (Och att retas med Simba, för den delen.) Om man stänger en dörr mellan dem så jamar (eller gnisslar, hon har fortfarade inte ett riktigt propert jam, även om det är mera volym på det nu) Agnes övergivet i evigheter, t.ex. när Simba smiter ut i trappan ibland. Jag väntar ibland på att nån granne ska komma och klaga, sådär som på en skällande hund, så högljudd är hon. Men kanske de tror att det är en ooljad dörr som låter 😉 Miip, miip, miip…