Guld, guld, guld

Idag har brorsan och jag rantat runt i Stockholm och bland annat hittat en fantastisk ostbutik (och lite annat)  i en källare och besett Tutankhamun-utställningen. Båda kan varmt rekommenderas. Ostsortimentet i Wijnjas var imponerande och mängden guld i Tutankhamuns grav fullkomligt häpnadsväckande.

dsc_4115

Utställningen består alltså av omsorgsfullt utförda kopior av innehållet i graven, plus lite videofilmer och audioguide. Väldigt intressant. Att ha läst Sinuhe, egyptiern  gjorde det definitivt inte mindre intressant, men det är bonus, inte nödvändigt.

Tack till MiaMaria som tipsade om utställningen, annars hade jag missat den.

 

Lakritslov(e)

Lakrits och salmiak är smaker som verkligen delar människor, sällan är folk neutrala. Jag hör till dem som älskar dem. Tyvärr måste jag vara lite försiktig, eftersom de höjer blodtrycket, men utan vill jag inte vara. Jag håller mig vaken med salmiak, det piggar upp mig. I Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen böcker finns det ett par personer som äter salmiak för att stimulera hjärnverksamheten. Helt klart besläktade själar 🙂

Några av mina favoriter:

  • Apotekssalmiak, säljs i små röda askar på apoteken.
  • Lakrisal.
  • Turkisk peppar.
  • Så finns det ju i olika smakkombinationer också. Ålandsmejeriet har t.ex. en lakritsyoghurt. Den är överraskande god.
  • Lakritsglass i omåttliga lass. (Pappagallos eller Kolme kaverias.)
  • Lakrits med linfrön. Knaprigt och gott!
  • Kulmakonditoria, som tyvärr inte längre finns i vår betongförort, har salmiakmaränger. Jag som gillar både salmiak och maräng älskar dem! Det är kanske tur för mitt blodtryck att det inte längre finns på hemvägen…
  • Min kollega och jag gjorde ett litet byte, jag hämtade en maräng och fick salmiak&saltkola från Suomen Karamellitehdas. Mmm. Lite väl salt kanske, men den gick åt snabbt 🙂

Kollegan tipsade också om att det är Lakrits- och salmiakfestival nästa helg. Kanske jag borde ta en bokmässepaus och titta in där :-b

 

Höstsmaker

Ångkokt mangold och dito rödbetsblast. Hemgjord coleslaw med årets vitlök som är så stark att tungan kryllar sig, men som efter någon dag i kylskåpet blir fyllig och len i smaken. Grönkålschips. Ugnsrostade rödbetor. Stekt zucchini. Körsbärstomaterna på balkongen som först nu börjat mogna, men i gengäld ger en överraskande stor skörd att plocka direkt från busken in i munnen.

Höstsmaker.

Oh frabjous day!

Vårt favoritmatställe New Bamboo Center har öppnat igen ❤ efter en tio (!) månaders paus på grund av ett stambyte med komplikationer. Brorsan var där idag och sa att det var kö ut på gatan… Snart, snart ska vi också gå dit 🙂

Tyvärr har de dragit ner på öppettiderna (lita inte på hemsidans eller Fb:s uppgifter, de är dåliga på att uppdatera) och det är främst en lunch-/eftermiddagsrestaurang utan helgöppet. På en bild som en besökare lagt upp på Fb (länge leve aktiva fans) så har de åtminstone öppet onsdag-torsdag 11-19 och fredag 11-14. Enligt kommentarer så har de också öppet måndag-tisdag 11-19, men det rymdes inte på bilden 😉

Men stor sak, folk hittar nog snabbt dit med de öppettider som de klarar av med den personal de nu har. Huvudsaken är att de har öppnat igen. Jeee! Cooome to meeee, currytofu… :-b

Ostsmugglaren

Jag åkte fast i säkerhetskontrollen på Kastrup idag 😮 Jag hade en stor bit härligt krämig (och starkt luktande) Basajo-ost i en burk i väskan och de hade mig att öppna väskan så de kunde se vad jag hade för sprängdeg i den… Jag försökte se oskyldig ut och sa ”visst får man väl ta med ost?”. Det fick jag faktiskt,  jag var lite rädd att de skulle konfiskera den som kontraband, men det gjorde de inte. Men danskar förstår sig på det här med stinky cheese 🙂

Basajo är annars en otroligt god ost, om man gillar grönmögelost. Den är gjord på fårmjölk och har lagrats i vin. Tänk riktigt stark Gorgonzola eller Roquefort med lite sötma i. Mmm. Inte ens min favoritostbutik Lentävä Lehmä (Den Flygande Kossan) i Hagnäshallen har den. Då måste man ju smuggla när man har chansen 🙂

Vintagereklam

Jag fick ett nostalgiskov häromveckan och köpte för första gången på åratal Weetabix i butiken (såg dem i en ny butik som råkade ha dem framme på en hylla lagom i ögonhöjd). Weetabix är små formpressade vetefullkornsfibrer (eller möjligen sågspånsrester) men de smakar överraskande bra med havremjölk och sylt. Det blir en enda sössö och skickar mig typ trettio år tillbaka i tiden (onekligen inte ett odelat nöje, men ibland är det kul).

Andra kattslaven åsåg mitt köp med road min och visade mig sedan denna fantastiska reklam, som ”alla som hade tv nog har sett”, men som jag hade helt vansinningt kul åt. Så nu har jag nynnat på I Will Survive i en vecka och vill sprida glädjen (?)

Kulinariska knaperbröd

Ibland kan kulinariska njutningar dyka upp på de egendomligaste ställen. T.ex. finns det en krog – en så kallad räkälä på andra inhemska, det kunde kanske översättas med sylta, men det saknar finskans uttrycksfullhet  – i närheten av Igelkottsvägens metrostation som hade stans bästa biff och mycket goda pizzor  i tiderna. (Krogen finns kvar, men vi har inte ätit där på länge, jag vet inte om den ännu är bra.)

En annan sak som kan ge överraskande gott resultat (pun most definitely intended) är de små recepthäften som ibland delas ut i butikerna. Vi har ett litet blad med svamprecept och svampfoccaian  ur det är en återkommande favorit i hushållet.

Gott!

Gott!

Måste dela med mig av receptet (på finska). Ta mycket vitlök! Annan ost än mozzarella blir också gott.

Måste dela med mig av receptet (på finska). Ta mycket vitlök! Annan ost än mozzarella blir också gott.