El stinko

Jag har denna helg hedrat min norrländska barndom genom att imundiga den obskyra och verkligen fruktansvärt illaluktande ”delikatessen” surströmming.

DSC_4778

Surströmmingsparty

Den smakar bättre än den luktar, å andra sidan är det inte så svårt… Den påminner mig om den värsta sortens danska ost, den som får alla normala människor att tänka att det dags att skrubba kylskåpet. Den pirrar på tungan på ett liknande sätt.

Jag kan inte påstå att jag direkt gillade det, men jag lyckades äta det med mycket tillbehör, speciellt det hembakta tunnbrödet. Och nu kan jag skryta med min bedrift 🙂

Annonser

Litterära middagsgäster

Jag borde ha gjort jerkans helgfråga senast i måndags, men somnade ifrån den mitt i min obeslutsamhet ochh sedan har jag inte hunnit. Nu fick jag plötsligt lust att göra den ändå 🙂 Den är är mat- och sällskapscentrerad:

Avsluta följande mening: Om jag kunde bjuda mina favoritkaraktärer på middag…

så skulle jag inte riktigt veta vad jag skulle bjuda på och vem.

Jag menar, Dorothy Sayers Lord Peter Wimsey och Harriet Vane skulle ju vara väldigt intressanta personer att träffa – men vad skulle jag kunna bjuda på som skulle duga åt epikurén Lord Peter? Kanske jag skulle kunna bjuda bara Harriet Vane – hon är trots allt van vid bolsjevikklubbens krubb, som inte direkt verkar vara så fantastiskt… Hon skulle kunna få sällskap av Miss Meteyard från reklambyrån i Murder Must Advertise och Miss Climpson från ”the Cattery”, de skulle kunna tala om hur kvinnoroller och dubbla standarder i England på 1920- och 1930-talet. De kanske skulle gilla ett High Tea – jag har gott om goda teer hemma 🙂

Alternativt skulle jag köra en cross over och bjuda Harriet Vane, Agatha Christies Miss Marple och den hårdkokta V. I. Varshavski från Sara Paretskys Chicagodeckare. Det skulle vara en ganska cool trio, de skulle alla kunna berätta om sin syn på livet, samhället och brottsligheten. Jag skulle i så fall köra en ganska traditionell linje, t.ex. jordärtskockssoppa med sherry i (och till, fast V. I. kanske hellre tar en whisky). Som huvudrätt ugnsstekt gös på en bädd av vårprimörer och så till efterrätt något traditionellt finskt – frusna tranbär med varm tjinuskisås (kolasås).

Jag diskuterade förresten frågan med Andra kattslaven som tyckte att vi borde bjuda en lite äldre Anne Shirley och Marilla Cuthbert på choclate chip cookies, för sådana fanns kanske inte på den tiden ❤ Men jag har en stark känsla att Marilla åtminstone skulle bli chockad av oredan här. Cosy and cluttery utttryckte en engelsk vän inredningen som en gång…

 

Guld, guld, guld

Idag har brorsan och jag rantat runt i Stockholm och bland annat hittat en fantastisk ostbutik (och lite annat)  i en källare och besett Tutankhamun-utställningen. Båda kan varmt rekommenderas. Ostsortimentet i Wijnjas var imponerande och mängden guld i Tutankhamuns grav fullkomligt häpnadsväckande.

dsc_4115

Utställningen består alltså av omsorgsfullt utförda kopior av innehållet i graven, plus lite videofilmer och audioguide. Väldigt intressant. Att ha läst Sinuhe, egyptiern  gjorde det definitivt inte mindre intressant, men det är bonus, inte nödvändigt.

Tack till MiaMaria som tipsade om utställningen, annars hade jag missat den.

 

Lakritslov(e)

Lakrits och salmiak är smaker som verkligen delar människor, sällan är folk neutrala. Jag hör till dem som älskar dem. Tyvärr måste jag vara lite försiktig, eftersom de höjer blodtrycket, men utan vill jag inte vara. Jag håller mig vaken med salmiak, det piggar upp mig. I Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen böcker finns det ett par personer som äter salmiak för att stimulera hjärnverksamheten. Helt klart besläktade själar 🙂

Några av mina favoriter:

  • Apotekssalmiak, säljs i små röda askar på apoteken.
  • Lakrisal.
  • Turkisk peppar.
  • Så finns det ju i olika smakkombinationer också. Ålandsmejeriet har t.ex. en lakritsyoghurt. Den är överraskande god.
  • Lakritsglass i omåttliga lass. (Pappagallos eller Kolme kaverias.)
  • Lakrits med linfrön. Knaprigt och gott!
  • Kulmakonditoria, som tyvärr inte längre finns i vår betongförort, har salmiakmaränger. Jag som gillar både salmiak och maräng älskar dem! Det är kanske tur för mitt blodtryck att det inte längre finns på hemvägen…
  • Min kollega och jag gjorde ett litet byte, jag hämtade en maräng och fick salmiak&saltkola från Suomen Karamellitehdas. Mmm. Lite väl salt kanske, men den gick åt snabbt 🙂

Kollegan tipsade också om att det är Lakrits- och salmiakfestival nästa helg. Kanske jag borde ta en bokmässepaus och titta in där :-b

 

Höstsmaker

Ångkokt mangold och dito rödbetsblast. Hemgjord coleslaw med årets vitlök som är så stark att tungan kryllar sig, men som efter någon dag i kylskåpet blir fyllig och len i smaken. Grönkålschips. Ugnsrostade rödbetor. Stekt zucchini. Körsbärstomaterna på balkongen som först nu börjat mogna, men i gengäld ger en överraskande stor skörd att plocka direkt från busken in i munnen.

Höstsmaker.

Oh frabjous day!

Vårt favoritmatställe New Bamboo Center har öppnat igen ❤ efter en tio (!) månaders paus på grund av ett stambyte med komplikationer. Brorsan var där idag och sa att det var kö ut på gatan… Snart, snart ska vi också gå dit 🙂

Tyvärr har de dragit ner på öppettiderna (lita inte på hemsidans eller Fb:s uppgifter, de är dåliga på att uppdatera) och det är främst en lunch-/eftermiddagsrestaurang utan helgöppet. På en bild som en besökare lagt upp på Fb (länge leve aktiva fans) så har de åtminstone öppet onsdag-torsdag 11-19 och fredag 11-14. Enligt kommentarer så har de också öppet måndag-tisdag 11-19, men det rymdes inte på bilden 😉

Men stor sak, folk hittar nog snabbt dit med de öppettider som de klarar av med den personal de nu har. Huvudsaken är att de har öppnat igen. Jeee! Cooome to meeee, currytofu… :-b

Ostsmugglaren

Jag åkte fast i säkerhetskontrollen på Kastrup idag 😮 Jag hade en stor bit härligt krämig (och starkt luktande) Basajo-ost i en burk i väskan och de hade mig att öppna väskan så de kunde se vad jag hade för sprängdeg i den… Jag försökte se oskyldig ut och sa ”visst får man väl ta med ost?”. Det fick jag faktiskt,  jag var lite rädd att de skulle konfiskera den som kontraband, men det gjorde de inte. Men danskar förstår sig på det här med stinky cheese 🙂

Basajo är annars en otroligt god ost, om man gillar grönmögelost. Den är gjord på fårmjölk och har lagrats i vin. Tänk riktigt stark Gorgonzola eller Roquefort med lite sötma i. Mmm. Inte ens min favoritostbutik Lentävä Lehmä (Den Flygande Kossan) i Hagnäshallen har den. Då måste man ju smuggla när man har chansen 🙂