Det är dyrt att vara fattig

Just nu har Helsingforsregionens trafik en kampanj där de uppmanar folk att ladda längre tid på sina resekort, eftersom priset per dag sjunker ju längre period man har laddat. Visst, men nu är problemet det att de personer som allra mest skulle vara betjänta av att spara pengar på det här sättet absolut inte har möjlighet till det. En årsbiljett inom Helsingfors kostar 600 €. Redan att köpa för tre månader kostar över 150 €. Behöver man dessutom en regionbiljett (Esbo, Vanda, Grankulla) är priset nästan det dubbla.

Det är mycket pengar på en gång för en låginkomsttagare. De facto fullkomligt omöjliga summor att lägga ut på en gång, hur lönsamt det än vore i längden. Så den som har ont om pengar får lägga ut mera per månad än den som har en buffert att ta av. Som alltid är det dyrt att vara fattig.

Detta är på inget sätt jämlikt eller rättvist. Helsingfors är en dyr stad att bo i, sannolikt bor de med lägre inkomster längre ut och har mindre möjlighet att ta sig runt utan kollektivtrafik.

För ett några år sedan fanns det ett system med direktdebitering, där man kunde anmäla sig för ett årskort och de debiterade årskortets kostnad per månad från kontot en gång i månaden. (Var tolfte månad var dessutom gratis.) Jag älskade det – inget behov av att komma ihåg att ladda kortet med annat än värde och till ett överkomligt pris dessutom. Det systemet upphörde när bankerna slutade med det – men det har inte heller kommit något annat i stället. Det finns tekniska möjligheter att debitera folk per månad, det är viljan att skapa ett nytt system för det som saknas.

Jag vill uppmana alla som håller med mig om att det nuvarande systemet är orättvist och ojämlikt att ge respons till HRT och föreslå att de skapar ett nytt system för månadsdebitering, som skulle vara mera rättvist för folk med lägre inkomster.

Respons här (eller här på finska, för den som är bekväm med det).

Många världar på Worldcon

Idag börjar Worldcon 75 här i Helsingfors 🙂 Massor med roligt spefi-nörderi: paneldiskussioner om allt mellan himmel och jord och många andra världar, författare att bonga på respektfullt avstånd och som bonus antagligen massor med roliga kläder att beundra.

Jag har köpt en n00b-biljett, eller ”FirstWorldcon” som det snällt heter – det är första gången jag är på något så stort 😮 Jag brukar gå på Finncon när den är i Helsingfors (den alternerar mellan Helsingfors, Åbo, Jyväskylä och Tammerfors), men aldrig på en Worldcon.

Det känns lite pirrigt. Tänk om jag inte är tillräckligt nördig för att få delta? (De kommer att ta en titt på mig vid registreringen och skicka hem mig.) Eller tänk om jag gör bort mig? Bryter mot några skrivna eller oskrivna lagar om hur man ska bete sig? (Det skulle ha funnits en ”Make the Most of Your First Worldcon” på dagen idag, men det hann jag ju inte gå på.) Eller vad om jag bara vimsar omkring överväldigad av allt utbud att jag inte hinner koncentrera mig på någonting alls, i klassisk bokmässestil? The FOMO is strong with this one 😉

Å andra sidan brukar jag gilla att vimsa omkring på bokmässan. Det gör mig glad i magen att se så många bokälskare på en gång. Så att se många människor som gillar alternativa världar kan knappast vara fel, tänker jag mig ❤

Lite slumpmässiga lästips: Här kan ni läsa en intervju med Maria Turtschaninoff och Artemis Kelosaari som Osuuskumma har gjort inför Worldcon. Här en artikel som heter Proud to be Weird 🙂 Här Enhörningens rapportering från dag 0 (det kommer säkert flera poster) Here be Twitter.

Är någon annan på väg? Åtminstone i andan 🙂

Man kan aldrig ha för många tekannor

Idag hittade jag en väldigt söt tekanna på loppis. Det finns visserligen åtminstone en sex-sju stycken hemma, men det gör väl inget…  Dessutom vill jag ha den här på jobbet 🙂

Locket saknas, men jag hittade ett litet fat som passar perfekt och jag dessutom kan ställa tesilen i. Jag är mycket nöjd.

Normalt är jag inte så mycket för att shoppa (utom böcker och mat, inklusive te), men just idag gjorde det mig glad