Hyllyterade* katter

Andra kattslaven har de flesta av sina kläder i en hylla i sovrummet. Denna hylla är som jag tidigare nämnt mycket populär, ifall det råkar vara lite extra tomt i den. Här ett par  exempel till:

simba_trojor

Mycket skönt här.

agnes_trojkatt

Jag vill också!

 

Men sen finns det ju vissa katter i hushållet som tar det som en utmaning att överta varenda millimeter av huset… Så här har ni en långfredagsutmaning: hitta katten!

hitta_katten

Foto Andra kattslaven

If I fits I sits – and if I don’t fits I’ll fits anyway = Om det inte är tillräckligt tomt så går det att fixa (notera ren tröja på golvet, men ignorera nytvättade, men oupphängda tulpangardiner ovanpå mangeln…).

Glad påsk!

* Hyllyterade? Att hyllytera är min (gör mitt bästa för att sprida den) term för bokuppställning / bokuppsättning. På finska kan man ta ordet för hylla och göra ett verb av det = hyllyttää. På svenska blir det alltså att hyllytera (att hylla är redan upptaget, även om jag vet att det finns de som hyllar böcker, både som uppskattning och jobbet att ställa dem på hyllorna 😉 )

Annonser

Ljudet återvänder

Häromdagen var det vårdagjämning. Ljuset återvänder – energi också ska vi hoppas.

image

Kajsabibban

Jag älskar hur ljuset skapar konst. Vi har ett så vackert bibliotek 🙂

Muminkärlek

Terry Pratchetts dotter dotter har en fin och rörande text i The Guardian om Muminböckernas betydelse i hennes familj: ”a cosy, comforting and slightly weird presence in my childhood”.

Läs här.

artwork for the Moominvalley show airing on Sky One in 2019.

Den fina bilden är lånad från artikeln.

 

Seitankärlek

Vi har nyligen insett hur otroligt enkelt det är att göra sin egen seitan, bara man har glutenmjöl. Vi använder det här receptet, men med egen kryddning. Det går på några minuter att mixa degen och sedan kan man t.ex. klippa den i småbitar och låta dem koka med i en soppa en stund. (Små bitar, de sväller till det dubbla.) Vips har man en god vegesoppa med rejält med protein 🙂 Mycket mera ekologiskt än köttsoppa. Tips: häll i en liten slurk olivolja i soppan för fylligare smak.

Goda kryddor är t.ex torkad, mald svamp, ramslök eller vitlökspulver. Torkad dill försvinner ganska totalt.

En kollega rekommenderar grillkrydda och/med rökt paprika och ev spiskummin och att sätta i ca en tredjedel gram, dvs kikärtsmjöl, han säger att det blir mörare så. Fast vi gillar att det finns lite tuggmotstånd 🙂

image

Det är gott, men ser ut som kokt hjärna, jag vet inte hur proffs tar så snygga matfoton…

Twitteratur

Det finns nätter då jag lämnar djungeln och läser Twitterkonton som en vanlig… nej vänta nu, det var inte det jag skulle säga. Eller visst var det. Det händer att jag läser Twitter trots att jag inte har ett eget konto. (Jag vet, jag vet, jag borde ha ett, hela idén med Twitter är synlighet och interaktion, men jag har inte orkat. Det går alldeles bra att läsa ändå och tillhöra de 90 % som inte kommenterar).

Ibland finns det roliga saker på Twitter, som när folk blir kreativt litterära. Mina favoriter idag:

vasaloppet

 

Jens Liljestrand twittrar Vasaloppet som svenska författare. Läs hela tråden och njut. 😀

 

 

austenotter.JPG

Och Mr Darcys frieri till Lizzy illustrerat av uttrar

(Finns också som mera lättläst tråd här, men det finns en del roliga tillägg i kommentarerna på originaltråden.)

Uttrar har fantastiska ansiktsuttryck. Ni minns väl Sherlockuttrarna?

 

 

 

Snälla flickors revansch

Robert Westall skriver mest historier för barn och ungdomar som ger behagligt kalla kårar (om man gillar sånt) och ganska mycket om katter. Ofta i kombination. Inte konstigt att jag gillar honom 🙂

I en liten samling med historier som jag har hemma, Ghosts and Journeys, så finns det ett par hämdlystna spöken, en spegel som leder till en annan verklighet, en färd i ett mörkt limbo och en buss som inte är en vanlig buss – och så finns det en udda historia som heter The Girl Who Couldn’t Say No. Den är udda på det sättet att det inte finns något övernaturligt i den, och egentligen inget skrämmande heller.

Huvudpersonen Joanna är tonåring, en mycket snäll flicka, som vill vara alla till lags och det leder till en del dråpliga situationer. Som i den här berättelsen, där hon bara ska gå till bibban åt sin mamma i snöyra och liftar med en väldigt entusiastisk man som tror hon ska bestiga berg och han pratar på så nostalgiskt om bergsbestigning att hon inte kan förmå sig till att rätta honom. Han skulle bli så besviken!

Så hur det nu är så liftar hon norrut med honom i timmar. När hon befinner sig i Cumbria och inte riktigt vet vad hon ska ta sig till blir hon upplockad av en kvinna som är mycket omhändertagande, bjuder henne på mat och varmt bad och ringer hennes mamma. Den tacksamma Joanna följer med på jaktbal och gör omedelbart succé på balen, speciellt de medelålders männen vill dansa med henne och höra goda råd om Dagens Ungdom. Hon tycker om att dansa med dem, de är bra på att dansa och uppför sig bra (förutom en berusad man som hon lyckas frysa ut på ett mycket tillfredsställande sätt.)

Hon räddar sonen i huset från en otrevlig situation med en påtänd våldsgäst och han friar promt till henne 🙂 Hon tackar inte ja – men kan inte heller förmå sig att tacka nej. Inte bara för att hon inte vill göra honom besviken, hon gillar honom också. De kommer överens om att dejta åtminstone.

Det är en söt liten berättelse, extra överraskande när den är i en antologi med skräckhistorier. På något sätt så är den snälla flickors revansch, att ibland kan det faktum att man är snäll leda till oväntade och positiva händelser. 🙂

Den passar bra in på kategori 19 i novellutmaningen: Läs en novell där någon dansar