Demonstrera

På järnvägsstationen finns ett ljus- och blomsterhav till minne av dem man som blev ihjälslagen för att han föraktfullt spottat på marken framför några nynazister.

blomhav

Det hade kunnat vara jag. Eller kanske du. Eller vem som helst som försöker protestera mot dem. Just därför måste vi protestera. Charlotte formulerar sig som alltid hundra gånger bättre än jag om varför vi måste ta det på allvar, läs här.

Den som kan ska gå till Medborgartorget i morgon klockan 12 och demonstrera.

På lördag 24.9. kl 12:00 samlas vi på Medborgartorget i Helsingfors och tågar tillsammans till Senatstorget. Där uttrycker vi vår ställning mot politiskt våld, fascism och rasism. Nu räcker det! Peli poikki!

(saxat från fb-eventet)

 

 

Genusbilder

För första gången på länge halkade jag in på Genusfotografens blogg (den uppdateras såpass sällan att jag glömt bort den) och såg till min stora förtjusning en post från i våras om en nyutkommen handbok i genusmedvetet och inkluderande foto, Bilder som förändrar världen, som Genusfotografen gett ut i samarbete med Gävle kommun. Boken finns gratis online eller att beställa mot porto från Gävle kommun. Kan också lässas på Issuu.

Enkla saker, egentligen. Lyft fram alternativ. Undvik traditionella fällor. Tänk mångfald, tänk inkluderande. Jag blir glad av att läsa sånt här och får nästan lust att flytta till Gävle, bara för detta🙂

Kappsäck full med pengar

Jag läste nyligen en humoristisk novell om ett i grund och botten allvarligt tema, (äldre)  kvinnors finansiella utsatthet: Åsa Nilsonne Kappsäck full med pengar, det är ju också bra att ha (ur Kvinnornas röda bok, utgiven på Trevi 1996)

Amanda Lundberg lämnar sin man sedan femtio år, då han efter en hjärnblödning blivit helt förändrad och börjat slå henne. Hemtjänsten ställer sig oförstående till att hon överger sin man, men hon anser att hon inte ska behöva stå ut med det och att ”den riktige Nils”, den man han var före hjärnblödningen,  står på hennes sida.

Tyvärr visar det sig, som så ofta vid skilsmässor, att det rent finansiellt blir väldigt besvärligt för henne. Inspirerad av en rad ouppklarade bankrån så tänker hon att hon också ska råna en bank och på det sättet komma i fängelse, med fri kost och logi. (Jag tänkte osökt på Kaffe med rån här)

Hon planerar noggrant, men så hinner den andra rånaren före. Hon blir väldigt irriterad, men inser sedan att hon känner igen honom. Efter lite detektivarbete kan hon tipsa polisen om både namn och arbetsplats och kan kvittera ut den ansenliga belöningen och på så sätt leva oberoende. 

Just hennes historia slutar bra, men hur många kvinnor sitter inte fast i dåliga förhållanden just på grund av det ekonomiska?

Detta är en av novellerna till höstens novellutmaning, kategori nr 23: Läs en novell där pengar spelar en stor roll

Kloka filosoford

Mari Lindman har skrivit en väldigt bra text om hur oron för framtiden gör att vi blir jagfixerade och inåtvända, förlamade och småskurna; hur osäkerhet gör oss maktlösa. Just så är det. Jag har aldrig jobbat sämre än i våras när vi alla gick omkring och oroade oss för uppsägningar på jobbet, inte ens när jag för ett par år sedan jobbade mig till utmattning och mest bara satt och grät. Stora delen av arbetstiden gick åt till att fundera, diskutera med andra, läsa på om samarbetsförhandlingarna, titta efter alternativa jobb och annars bara sitta och vara orolig. Symptomatiskt är att när jag denna höst har träffat gamla studiekompisar så har det spontana svaret på ”hej Koko, hur är det!” varit, ”jo tack, jag har ett jobb”. Vi skulle ha så mycket intressantare saker att tala om!

Läs Mari Lindmans text här.

Vad det finns kloka filosofer i vårt land förresten, Nora Hämäläinen hade också ett fantastiskt bra sommarprat som jag puffade för här tidigare. Alla som tycker att filosofi är ”onödigt för samhället” och vill skära bort på all sådan utbildning förstår inte att reflektioner är det som gör oss till människor.

Blod på min födelsedag

Annika med bokbloggsjerkan har födelsedag (grattis!) och passar på att komma med en födelsedagsrelaterad fråga:

Har du några ”bokliga” minnen av en födelsedag som ligger dig extra varmt om hjärtat? Hur skulle en perfekt födelsedag kunna se ut om du fick bestämma? Eller har du något annat att berätta som är kopplat till en födelsedag (antingen riktig eller fiktiv)?

Hmm. Jag brukar förstås få böcker på min födelsedag, av någon konstig anledning😉 men en av de jag kommer ihåg bäst var när jag fick Lasse och Mats Huldéns utomordentliga nyöversättning av Kalevala (jag har puffat för den flera gånger, jag vet) i present på en hajk. Det var en perfekt kombination av plats och text – att läsa det finska nationaleposet i den finska skogen🙂

Överhuvudtaget är det ganska trevligt att vara på födelsedagshajk, just för att kombinationen av rustikt och små extra saker (en bok, en liten flaska madeira, en extra god ost) är speciell. Men det måste ju inte vara födelsedag för det, nödvändigtvis😀

En perfekt födelsedag inkluderar en långsam morgon och en riktigt god frukost, det hör till mina njutningar. För över tio år sedan skrev jag ”Vakna långsamt med alla gullekatterna bredvid sig och sen stiga upp och äta lyxfrukost – myyys!” och även om jag kanske inte idag skulle använda uttrycket ”myyys”, så är det fortfarande en njutning🙂 (Samma post innehåller förresten ett ganska roligt ”sån här är du-test”, för den som är road av sådana.)

Rubriken har jag förresten snott från Lotta på Bråkmakargatan, det är ett utmärkt uttryck i många sammanhang. Jag har ingen blodrelaterad anekdot att ta till ens, jag bara gillar uttrycket🙂