Mera novellutmaning på kommande

Så glad jag blir, Ugglan och boken har gjort en ny novellumaning och det är klart att jag ska vara med 🙂 Jag vann ju till och med en bok förra omgången 🙂 Fast den största behållningen var att jag verkligen kom mig för med att läsa noveller och upptäckte många fina nya författarskap (och återfann några gamla).

Jag funderar på en praktisk fråga: ska det vara samma fyrkantstagg (novellutmaning) eller en ny: ”novellutmaning 2” eller kanske ”novellutmaning II”? Decisions, decisions 😉 Åsikter? Är det bara bibliotekarien i mig som absolut ska ha metadata, eller bryr ni er också om taggarna?

Utmaningen startar nästa vecka, men härär alla teman. Joina om ni vill, anmäl er här.

Listan ser ut så här:

1. Läs en novell som är utgiven 2016
2. Läs en novell med något rött i titeln
3. Läs en novell på ett annat språk än svenska – Tuomas Saloranta: Länsimetro viivästyy (Västmetron försenas), bloggat här
4. Läs en novell av en författare du aldrig tidigare läst
5. Läs en novell med en frukt i titeln
6. Läs en novell där ett smycke spelar en stor roll
7. Läs en novell som handlar om en förälder och ett barn – Pearl S. Buck: Skrattets gåva, bloggat här
8. Läs en novell av en författare som kommer från samma landskap som du bor i
9. Läs en novell som utspelar sig i historisk tid
10. Läs en novell som utspelar sig på hösten
11. Läs en novell där huvudpersonen är förälskadRoald Dahl: Lamb to the Slaughter, bloggat här. 
12. Läs en novell med en titel som består av fyra ord – L. M. Montgomery: The Quarantine at Alexander Abraham’s, bloggat här
13. Läs en novell av en författare från Tyskland
14. Läs en novell som utspelar sig på en ö
15. Läs en sorglig novell
16. Läs en novell med en kroppsdel i titeln – Roald Dahl: Neck: bloggat här. 
17. Läs en novell där musik spelar en stor roll – P. N. Elrod: ”All Shook Up”, bloggat här.
18. Läs en novell av en författare som också är poet
19. Läs en novell som är skriven på 1800-talet –  Grant Allen: The Adventure of the Cantankerous Old Lady (1898), bloggat här
20. Läs en novell som handlar om ett mord – Dorothy Sayers: Maher-shalal-hashbaz, bloggat här.
21. Läs en novell av en författare från Mexiko
22. Läs en novell med något grönt i titeln
23. Läs en novell där pengar spelar en stor roll – Åsa Nilsonne Kappsäck full med pengar, det är ju också bra att ha, bloggat här.
24. Läs en novell av en författare vars efternamn börjar på samma bokstav som ditt – Chet Williamson: To Feel Another’s Woe, bloggat här
25. Läs en kuslig novell – The Speciality of the House (Specialrätten) av Stanley Ellin, bloggat här
26. Läs en novell med ett eller flera personnamn i titeln – Roald Dahls William and Mary, bloggat här. 
27. Läs en novell där någon går i skolan
28. Läs en novell med ett lyckligt slut
29. Läs en novell med ett yrke i titeln – Roald Dahl: The landlady, bloggat här. 
30. Läs en novell av en författare från Indien
31. Läs en novell där någon råkar ut för en olyckshändelse – Charlaine Harris Gift Wrap, bloggat här.
32. Läs en novell som utspelar sig i en huvudstad
33. Läs en novell där en hemlighet spelar en stor roll
34. Läs en novell som handlar om vänskap – Leigh Evans Extreme Makeover Vamp Edition, bloggat här
35. Läs en novell med en siffra i titeln
36. Läs en novell som utspelar sig i Australien
37. Läs en novell med en titel som består av ett enda ord – Hilton Brown: Driver! (1949) , bloggat här.
38. Läs en novell som har något som kan flyga i titeln –  Roald Dahl: My Lady Love, My Dove, bloggat här. 
39. Läs en novell med en huvudperson som har ett husdjur
40. Läs en novell som är den första i en novellsamling – Rudyard Kipling: The Lost Legion (1892), bloggat här.

Prisvinnande författare

Novellutmaningen tar slut den 19 juni, så här kommer jag i i sista minuten med ett par noveller till, den här gången prisbelönta författare:

18. Läs en novell av en augustprisvinnare: Torgny Lindgren skriver texter om karga,  norrländska förhållanden på ett säreget språk, arkaiskt med dialektinfluenser. Ur Merabs skönhet (1983); som strängt snarare är en samling berättelser med en ramberättelse; plockar jag Två predikningar, där predikan Ordet handlar om Samuel Burvall som försöker slippa undan släktens och traktens gissel lungsoten genom att aldrig tillåta sig att höra ordet en gång, eftersom han är övertygad om att själva ordet är det som är smittobärande. Han låser in sig på en vind och talar bara med några få betrodda personer genom ett järnrör. ”Han levde. Han levde i trygghet. Han var bevarad.”

35. Läs en novell av en nobelpristagare: A Real Life av Alice Munro ur samlingen Open Secrets (1994). A Real Life handlar om tre kvinnor som bor någonstans på landet under 1930-talet och deras tillvaro, deras livsval, vilken sorts tillvaro de har eller väljer. I den mån de alltså kan välja. Och att välja innebär ju alltid också att välja bort. Det går inte att få alla varianter. (Det är därför jag läser böcker 😉 )

Jag fick tyvärr inte läst riktigt alla noveller i utmaningen, men 35/40 är inte så illa. Så har jag ju läst väldigt många som inte rymts in i någon kategori.   Jag tycker det var en rolig utmaning 🙂 I morgon ska jag välja en favorit. Det kommer att bli svårt!

Urbant ljus och postapokalyptika

Anni Nupponen, hon med med den roliga och finurliga Hirviöasiakaspalvelu, ni minns, har också skrivit annat, med en allvarligare ton. I novellsamlingen Joen Jumala (”Flodens gud”, Osuuskumma 2014) finns en novell som heter Vihreästä sylistä (Från den gröna famnen), som börjar med att berättaren talar om att hennes mamma brukade berätta en saga om hur katter drömmer när de väntar ungar, en dröm om allt det är att vara katt, för att kunna berätta det för de ännu ofödda ungarna. Jag fastnade förstås genast 🙂 Sedan har berättelsen ytligt sett ganska lite att göra med katter, men berättelsen har- naturligtvis – en djupare innebörd.

Berättaren lever i en post-apokalyptisk värld i en torr öken, där en liten grupp människor som överlevt smittan (den omtalas bara som ”smittan”) bor och försöker fungera i ett sorts demokratiskt byasamhälle. Till de stora glädjeämnena hör att få fram några små och ganska sura äpplen. En dag lyckas bebyggarna komma så långt att de kan företa en resa på jakt efter råmaterial och eventuella andra immuna överlevare och berättaren måste konfronteras med sitt förtigna förflutna.

Det är en fantastisk text, på tjugo sidor bygger Nupponen upp en hel värld, ett annorlunda samhälle och en bakgrundshistoria som känns fullödig och sann. Den handlar om identitet och utanförskap, och om var och hur en människa hör hemma. Den är lågmäld och enkel, men ändå inte. Jag är imponerad.

Novellutmaning nr 39. Läs en novell av en finländsk författare

På hemväg idag beundrade jag sommarnattens mjuka ljus som fick det urbana Sörnäs att te sig färgrikt. Jag försökte fånga det på bild, men det lyckas aldrig riktigt för mig. Här är ändå  mina försök. På något sätt tyckte jag att de skulle passa tematiskt 🙂

 

urbant_ljus_5urbant_ljus_2urbant_ljus_1

 

 

Dystra framtidsscenarier

Jag har tidigare talat varmt om En bok för alla, jag gillar deras koncept. Förutom att ge ut bra böcker billigt så brukar de också sätta ihop riktigt intressanta antologier. Jag har nu läst När allt förändrades. 17 science fiction-noveller i urval av John-Henri Holmberg (utgiven 2010), och valt några av novellerna till novellutmaningen. I förordet skriver Holmberg att antologin är ”en samling noveller som är tänkt att fungera som språngbräda för eftertanke, diskussion, kanske omprövning av värderingar och åsikter”, och det tycker jag verkligen att den gör, jag kan rekommendera den för alla som, liksom jag, tycker att riktigt bra spekulativ fiktion kan få oss att tänka på hur världen / världarna kunde se ut.

15. Läs en novell som är skriven på 1950-talet – Examensdagen av Henry Slesar är en antologiklassiker, jag har läst den i flera olika sammanhang tidigare, men den är värd uppmärksamhet. Det är en kort historia om ett statligt intelligensprov som staten utsätter alla tolvåringar för, inte olikt vilket nationellt test som helst. Det är bara vad de gör när de får resultaten som inte är riktigt samma som idag, men kanske något som kan tänkas ske i en kontrollerande stat. Det är en ganska typiskt amerikansk 1950-talshistoria, den kom ut 1958, inte långt efter den värsta McCarthyismen och andas skräck för statlig styrning och likriktning.

34. Läs en novell som handlar om att resa – Dr Ains sista resa av James Timtree, jr, pseudonym för Alice Bradley Sheldon. Dr Ain är en världsberömd biologforskare, som bland annat forskar i biologisk krigföring. Berättelsen beskriver – närmast rekonsturerar – den resa han företar sig på omvägar till en stor konferens. På varje plats stannar han och matar fåglarna. Mellan raderna förstår läsaren så småningom att hans stora kärlek insjuknat i obotlig, ytterligt smittsam leukemivirus som han skapat och att han som en sista grandios gest smittar hela världen… Novellen lyfter fram den mänskliga faktorn som det största hotet när det gäller livsfarliga vapen. Jag kommer att tänka på Stephen Kings The Stand, men här är det avsiktigt, det är meningen att världen ska gå under, kaos ska råda.

6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln – De som går sin väg från Omelas av Ursula K. LeGuin. Omelas är en stad, en vacker och fantastisk stad där människorna är lyckliga. De är också intelligenta, inte naiva barn. ”Lycka följer av förmågan att rätt kunna skilja mellan vad som är nödvändigt, vad som är varken nödvändigt eller destruktivt, och vad som är destruktivt.” Staden fungerar, men den fungerar på ett villkor: i ett låst, smutsigt rum sitter det ett försummat barn, som sitter i sin egen skit och aldrig får ett vänligt ord – inte kan få ett vänligt ord, därför att hela stadens lycka helt och hållet beror på barnets omänskliga lidande. Annars skulle ”all Omelas rikedom, skönhet och glädje förtvina och gå om intet.”

De flesta i staden accepterar detta som en förutsättning för att alla andra ska få leva det goda livet, på samma sätt som vi alla ser och accepterar att det finns lidande på många håll, för att vi någonstans ser det som en förutsättning för att vi ska ha det bra. Inte sant? Det finns de som lämnar Omelas i stället, som går någon annastans, berättaren vet inte vart. ”Men de tycks veta vart de är på väg, de som lämnar Omelas.”

5. Läs en novell som utspelar sig i Afrika – För jag har rört vid himlen av Mike Renswick. I princip utspelar sig denna novell inte i Afrika, utan på en planet där klimatet och framför allt samhället fungerar som ett traditionellt bysamhälle i Kenya, men jag vill lyfta fram den för jag tycker att upplägget är intressant, så tänjer aningen på reglerna här.

Berättaren är mundumugu, häxdoktor, i den lilla by och en dag kommer en ung flicka till honom för att han ska spjäla en pygméfalks vinge. Han varnar henne att den kommer att dö, att om den sätts i bur för att vingen ska läka så kommer den att dö av längtan ändå, men hon bönar och ber ändå och han går med på det mot att hon städar hans hydda i en månad, också om fågeln dör, vilket den gör ganska snabbt, precis som han sagt att den kommer att göra.

Flickan Kamari gör som hon blir tillsagd, men fascineras av hans böcker och vill lära sig att läsa, men ingen flicka (och mycket få av männen) får lära sig att läsa. Berättaren förklarar att de europeiska sedvänjorna inte var bra för folket, så det Eutopiska rådet lät stammen flytat till en ny, oförstörd värld, där de skulle leva på ett traditionellt sätt. Kamari protesterar att hon vill leva traditionellt, men ändå läsa om andra världar, men han förbjuder henne att röra hans böcker. Hon lyder, men hittar hans dator och lär sig läsa med hjälp av den. Han förbjuder datorn att tala med henne ”på något känt språk” – vilket leder till att hon hittar på ett eget språk. Han förbjuder henne detta också, det är vad han anser att han måste göra. Hon ska leva ett traditionellt liv, hon får inte läsa eller skriva. Han erbjuder henne faktiskt att skapa sig ett nytt liv någon annanstans, men det vill hon inte. Det slutar med att hon- en tolvårig flicka – hänger sig i en rem av buffelhud, på vilken hon skrivit en kort vers på sitt eget språk:

Nu vet jag varför fågeln i buren dör –
För liksom den har jag rört vid himlen.

 

Historielektioner i deckarformat

Bland mina deckarantologier har jag en tjock bok i hyllan som heter The Mammoth Book of Historical Whodunnits, redigerad av Mike Ashley. Att skriva historiska deckare är inte helt lätt, det ska fungera både rent tekniskt och dessutom vara (någotsånär) historiskt korrekt. Min favorit i genren är Ellis Peters Cadfel-serie – inte att jag vet så mycket om engelska medeltiden att jag nödvändigtvis skulle upptäcka fel, men de känns i alla fall inte fel.

Jag har några klara favoriter i den här samlingen, ett par som utspelar sig under antiken, en intressant version av Macbeth där berättaren är en viss dansk prins Hamlet och en melankolisk en som är placerad under engelska bondeupproret 1381 (som jag inte ens kände till tidigare). Men den enda som råkar passa in i novellutmaningen är A Moon for Columbus av Edward D. Hoch, som handlar om ett dödsfall ombord på Columbus skepp på väg att upptäcka Amerika. Mest fokuserar berättelsen på hur Columbus med lock och pock får besättningarna att gå med på att segla tre dagar till (de avgörande tre dagarna), men han hinner också lösa ett egendomligt dödsfall ombord.

Den historien får representera nr 17. Läs en novell som utspelar sig på havet

Många noveller små…

Jag har nyligen upptäckt Osuuskummas samlingar med ”raapaleita” eller ”drabbles” – Enhörningens chefsred föreslår att vi ska ta till heders det nordiska ”drapa” för begreppet, dvs. en berättelse som är 100 ord lång. Jag letade efter en novell som utgivits år 2015 och valde ur Andra kattslavens spefi-samling Pimeää pimeämpi. Kummalinnun munia 2. Jag tänkte att jag skulle öva lite finska samtidigt som jag skulle få en eller några noveller till slutspurten.

Jag funderade en stund på om de kan räknas som noveller när de är så korta, men kom fram till att om klassikern ”For sale, baby shoes, never worn.” kan vara en novell så kan de här 🙂

Och kan man tänka sig – jag som brukar ha så svårt att läsa på finska (tala går bra, men läsa är knepigare) har redan läst halva boken 🙂 Förvånansvärt mycket får författarna in på hundra ord. De är roliga, snuskiga, finurliga eller egendomliga, det är mycket som passar in i genren spefi, spekulativ fiktion. Jag blev så förtjust i dem att Andra kattslaven beställde en prenumeration åt mig  – nya drapor varje vecka!<3

Jag tänkte fuska ifatt mig lite i novellutmaningen (det börjar bli bråttom) och ta några drapor från samma antologi:

4. Läs en novell som är utgiven 2015: Det kunde vara vilken som helst av dessa, men en av mina favoriter är Maija Haavistos novell Apurit (Hjälpredorna), där en kakbloggare helt enkelt inte hinner med i konkurrensen och skaffar sig ett par golems till hjälpredor – de är så bra så på att knåda! När bloggaren så en kväll glömmer att stryka alef ut pannan på dem så bakar de hela natten och får till en jättetårta 🙂 Jag gillar att Haavisto tar en traditionell myt och blandar den med dagens bloggvärld 🙂 Det blir ett roligt recept (pun intended).

13. Läs en skräcknovell: Veli veli veli veikkonen av Janos Honkonen. Jag har många, många skräcknoveller på lager (jag samlar på skräck) och har haft hemskt svårt att besluta vilken som ska få den äran att representera den här kategorin. Denna lilla korta drapa lyckades på hundra ord förmedla en genuin rysning: en person kommer hem till en vän mitt i natten utom sig av skräck, för att han fått en lapp där det står ”broder broder broder bäste bror, vi ses någon natt, länge sen” underskrivet av hans bror. Som är död sedan länge. Vännen försöker lugna med att det bara är ett smaklöst skämt men lappen hade skjutits in under dörren – dörren från garderoben inne i sovrummet… Ryyyys!

14. Läs en novell med jultema: Joulupipari av Kari Välimäki, om en julpepparkaka som dränks brutalt i ett glas mjölk.

22. Läs en novell med något kallt i titeln: Jäätelösooda (Glassoda) av Kari Välimäki handlar om en godisgroda som trots tappert simmande till slut drunknar i barnets glassdrink. Barnet dricker inte ens upp hela, det blir till slut måsarna som slukar de sista resterna…

27. Läs en novell där böcker spelar en stor roll: Kollektöörinn uho ja tuho av Shimo Suntila handlar om en samlares boksamling som börjar bli så stor att den börjar föröka sig av sig själv och vägrar underkasta sig sortering och katalogisering.

40. Läs en novell som utspelar sig i framtiden: 19.1. 3127 av Maija Haavisto, där det 285 000-nde avsnittet av The Bold and the Beautiful visas. Figurerna är något modifierade, men i grunden är det samma grunddramalama.

Det var ett halvt dussin noveller på en gång, det 🙂 Jag rekommenderar verkligen Osuuskummas produktion för den som behärskar finska, de har humor (det är de som gett ut Hirviöasiakaspalvelu, som jag bloggat om tidigare) och spännande visioner 🙂

Spegel, spegel på väggen där

Tack vare novellutmaningen har jag hittat en ny (gammal) författare: Valerij Brusov (1873-1924). Jag tänkte ta ett aktivt ryck med utmaningen igen – jag har nog läst en massa noveller, men de passar inte alltid in i kategorierna – så jag plockade ner en antologi som heter Ryska berättare ur hyllan för kategori 23: Läs en novell av en rysk författare.

Jag hade sådär vagt tänkt att jag skulle läsa en Tjechovnovell, men när jag läste Karin Pontoppidan-Sjövalls förord till antologin (ja, jag läser alltid förord, motton, dedikationer och efterord, hurså?), där hon liknade Brjusov vid Poe, så blev jag nyfiken och bläddrade fram till dem. Liknelsen är inte oäven, båda författarna rör sig i gränslandet mellan verklighet och inbillning och har ett liknande språk.

I novellen ”I spegeln. Ur en psykiaters arkiv” beskriver en kvinna sin besatthet av speglar, speciellt en spegel som till slut tar över henne så att spegelbilden tar hennes plats. Temat är inte obekant, men novellen är ett mästerverk i hur den rör sig mellan hennes beskrivning av spegelvärlden och det som omgivningen – enligt henne – uppfattar som den verkliga världen, tills hon inte längre vet vad som är vad. Det är något lite obehagligt över speglar egentligen…