Veckans bokbloggsjerka är (vilket alla bloggare är eniga om) ovanligt hemsk:
Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?
Det är ju en omöjlig fråga. Jag måste ingalunda alltid läsa nya böcker – tvärtom finns det många som jag älskar att läsa om – men vilken av dem skulle vara just den enda? En av dem jag oftast läser om? Anne på Grönkulla (jo, faktiskt, den är en av mina bästa feel good-böcker)? En Dick Francis, troligen Nerve? Någon av mina stora läsupplevelser, t.ex.Vibeke Olssons Molnfri bombnatt (som får mig att gråta otröstligt varje gång) eller Majgull Axelssons Aprilhäxan, som jag ett tag skulle ha alla att läsa? De har iaf många sidor. Eller varför inte Emily Brontës Jane Eyre, den gillar jag också att läsa om (jag kom att tänka på den för att Sara Pepparkaka föreslog Svindlande höjder). Ugglan och boken tog Shakespeares samlade verk, det vore förstås en möjlighet – det är många sidor det… Ett annat alternativ är förstås någon stor diktsvit, som jag kunde lära mig utantill, Aniara, t.ex. Men nej, liksom alla andra så måste jag säga att detta var en hemsk och hemskt svår fråga.
Det finns en liten, liten ungdomsbok (som jag har i En bok för alla-utgåva på 78s) av Jill Paton Walsh från 1982 som heter Patties bok (på engelska The Green Book), som delvis handlar om det här dilemmat: en grupp med människor lämnar jorden för att kolonisera en ny planet, de får inte ta med sig mycket annat än nyttigheter – och en enda bok per passagerare. Berättelsen handlar om allt möjligt om kolonisationen och den nya planeten, men också om vilka böcker folk väljer och hur snabbt de tröttnar på dem. Den allra yngsta tar med sig en tom bok, som kommer att bli den viktigaste av alla böckerna, för det är i den som berättelsen om det nya livet kommer att stå.
Kanske det är det enda realistiska alternativet: en bok som jag själv kan fylla med berättelser?
En kattslavs dagbok 
Det var ju ett jättebra förslag. En bok att fylla själv med egna berättelser!
Det var en bok jag själv skulle kunna tänka mig som svar.
Om jag inte får läsa andras berättelser måste jag förstås skapa mina egna, inte sant?
Om man råkade ut för det där så får man ju hoppas att man är väldigt många som får ta med en bok var. Vääääldigt många.
De var inte så många och de hade inte alls snackat ihop sig. Flera hade tagit med sig samma bok – och ärligt talat, hur mycket nytta tror du att man har av flera (eller ens ett enda) ex av Robinson Crusoe på en helt ny planet? [Redigerat: stavning]
Ja en bok att själv fylla med berättelser var ju smart! 🙂
🙂
Inget dumt svar. Och nu vill jag läsa Patties bok 🙂
Sådärja, de hade den på ett av biblioteken, leveras väl till mitt om några dar 🙂
Så roligt! Det är en fin liten bok, jag måste förstås läsa om den nu när jag kom att tänka på den 🙂 Hoppas du också gillar den.
har hört att Molnfri bombnatt skall vara väldigt bra. har den stående i bokhyllan så det är kanske dags att ta upp den. Men en bok som man fyller på med egna händelser vore väl inte dumt!!
Den är väldigt bra, läs den. Den tar upp samma saker som hennes böcker om Ulrike, men både målgruppen och hon är vuxen (hon var helt absurt ung när hon skrev Ulrike och kriget.
Molnfri bombnatt är bra, gillar även hennes serie om Bricken.
Bok att fylla med text själv låter väl bra.
Mia
Böckerna om Bricken har jag inte läst, däremot några av hennes böcker om romarriket, som också är intressanta. Hon verkar väldigt påläst, jag är visserligen ingen expert, men ofta märker jag ändå.
En del stämmer historiskt, en del inte. Om man läser böckerna med en medvetenhet om när de är skrivna så blir det liksom ganska ”dubbla tidsbilder” speciellt gällande sånt som värderingar, ideal m.m. men det gör dem ju inte till dåliga romaner egentligen
Okej, jag kan som sagt inte säga annat än att de åtminstone inte har några självlysande fel 🙂 Och det där med dubbla bilder är så sant – ibland är det så tydligt att det blir lite lustigt, 70-talets historiska romaner speciellt…
Ja, kanske till och med jag skulle börja skriva om jag bara hade en bok att läsa.. även om det var ”Wuthering heights”..
Fördelen är att man inte behöver bli så överväldigad av alla fantastiska texter…
En tom bok var en intressant tanke. En möjlighet för mig som älskar att skriva.
Jag tror att du åtminstone skulle ha tid att skriva, om det inte finns något att läsa…
Du nämner många av mina favoriter. Att behöva välja en är verkligen en hemsk tanke!
Så trevligt med en besläktad boksjäl!
Det blev en av lösningarna för mig med. Börja skriva en egen bok som sen aldrig blir klar, bara att fortsätta att skriva nya kapitel som jag sen kan läsa…
Så kan du skriva fanfic på ditt eget universum och få olika synvinklar på det sättet 😉
Pingback: Tattoos are for ever | En kattslavs dagbok