Tattoos are for ever

Jag har funderat mycket på helgens jerka om tatueringar och besvarar den först nu. Först en bild på en tatuerad arm med ett citat och sen frågan:

Tatueringen på bilden kommer från Flyga drake av Khaled Hosseini, och det verkar bli allt mer populärt att pryda kroppen med citat från litteraturens värld.

Är det här något som du skulle kunna tänka dig att göra? Vad skulle det i så fall bli, och inte minst, var på kroppen skulle du placera konstverket?

Det finns ju ett antal citat som jag verkligen gillar, jag är speciellt förtjust i bra inledningar: ”There was no possibility of taking a walk that day”, t.ex. Eller varför inte klassikern ”Äntligen stod prästen i predikstolen.” Den första meningen kunde jag eventuellt tänka mig, därför att den har vissa associationer, men knappast den andra. Så finns det ett citat av Vonnegut (ur Moder Natt ) som jag gillar: ”Man är vad man utger sig för att vara, alltså måste man vara mycket noga med vem man utger sig för att vara.” Men nej, för långt. Det finns många fina citat jag kunde välja från – men precis som när det gällde den där enda boken så skulle jag helt enkelt aldrig kunna välja bara ett. Eller ens några.

Dessutom är jag en fruktansvärd mes och är rädd att det skulle göra alldeles för ont – jag menar, sticka med en nål i mig i flera timmar…? 

En intressant sak är hur accepterat och närmast vardagligt det är med tatueringar idag, där har verkligen skett en förändring! När jag var ung var det fortfarande ganska rebelliskt att tatuera sig och när jag var liten så var det något som i stort sett bara sjömän och kriminella ägnade sig åt. Och jag är inte direkt lastgammal (fast jag kan minnas tiden före Internet, det kan jag). Det har bara gått fort. Tatuerad kåkfarare ena decenniet, cool rebell följande, vanlig medelklass nästa. Spännande.