Tafstjafs

Ibland blir man bara matt av uppgivenhet, som när man får höra att inte bara har kultur- och jämställdhetsministern en statssekreterare som går och tafsar folk på brösten på mingelpartyn, utan han har dessutom gjort det förut utan att det fått några konsekvenser :yuck: Inte heller valde den rikstäckande finlandssvenska tidningen att ta upp saken då – ett par dagar före kommunalvalet – trots tips från Ny Tids chefsredaktör Solveig Arle (och andra). Först när hon skrivit om saken i en ledare blev det fart på Husis som snabbt tog upp saken och ursäktade sig lite fumligt med att det hade framförts som anonymt skvaller, vilket inte stämmer. Mera om detta på Ny Tids hemsida :bandit:

Och varför säger Wallin att Johansson ”inte var där för att predika jämställdhetsevangeliet” 😡 Jaha, betyder det att man inte behöver leva enligt nomala regler utom arbetstid? Om han hade gått runt och tafsat män på pungen i stället då? Det hade kanske varit jämlikt? Ärligt talat – vad fan har det här med jämställdhet att göra? Hör det inte till normalt socialt umgänge att respektera folks integritet? Ju mera jag tänker på den där kommentaren, desto argare blir jag. Den förmedlar en komplett nonchalans från ministerns sida: jämställdhet är nåt man ägnar sig åt att tala för på arbetstid, men som det inte är så noga med annars. Sådär som vissa politiker som tycker att det är skönt att inte behöva fejka ett intresse för svenskan… :irked: I Indien går sexuella trakasserier under det sött skämtsamma namnet ”Eve teasing” – det är inte roligt. Sexuella trakasserier har inget att göra med lite skämsam retsamhet som bara vissa gnälliga feminister reagerar på – det är ett maktmedel för att förringa, förvirra och tysta ner kvinnor. Jämställdhetsfrågor är dessutom inte enbart en kvinnosak, men det är en utläggning för en annan gång. Eller läs mansforskaren Anders Ahlbäcks utmärkta kolumn om saken.

Det tristaste i den här historien är alltså inte egentligen statssekreterarens motbjudande beteende – han tog ju också konsekvenserna och avgick (eller blev petad)- utan det sätt som historien försökts tystas ner och avfärdas. Jag vet att man håller varandra om ryggen i den lilla trygga ankdammen, men det här är bara inte rimligt! Det är ju tyvärr inte heller den första (finlandssvenska) politikern som beter sig otillbörligt och blir ursäktad av sina kollegor som egentligen inte tycker att det är så mycket att jorsa om :down: Inte heller den första gången saker hyschas ner av den ledande finlandssvenska tidningen, så oberoende som den ändå säger sig vilja vara :right: Heja Ny Tid som inte är rädda för att stöta sig med Partiet – alla som inte redan prenumererar kan sätta igång nu :up:

Lämna en kommentar