Snälla flickors revansch

Robert Westall skriver mest historier för barn och ungdomar som ger behagligt kalla kårar (om man gillar sånt) och ganska mycket om katter. Ofta i kombination. Inte konstigt att jag gillar honom 🙂

I en liten samling med historier som jag har hemma, Ghosts and Journeys, så finns det ett par hämdlystna spöken, en spegel som leder till en annan verklighet, en färd i ett mörkt limbo och en buss som inte är en vanlig buss – och så finns det en udda historia som heter The Girl Who Couldn’t Say No. Den är udda på det sättet att det inte finns något övernaturligt i den, och egentligen inget skrämmande heller.

Huvudpersonen Joanna är tonåring, en mycket snäll flicka, som vill vara alla till lags och det leder till en del dråpliga situationer. Som i den här berättelsen, där hon bara ska gå till bibban åt sin mamma i snöyra och liftar med en väldigt entusiastisk man som tror hon ska bestiga berg och han pratar på så nostalgiskt om bergsbestigning att hon inte kan förmå sig till att rätta honom. Han skulle bli så besviken!

Så hur det nu är så liftar hon norrut med honom i timmar. När hon befinner sig i Cumbria och inte riktigt vet vad hon ska ta sig till blir hon upplockad av en kvinna som är mycket omhändertagande, bjuder henne på mat och varmt bad och ringer hennes mamma. Den tacksamma Joanna följer med på jaktbal och gör omedelbart succé på balen, speciellt de medelålders männen vill dansa med henne och höra goda råd om Dagens Ungdom. Hon tycker om att dansa med dem, de är bra på att dansa och uppför sig bra (förutom en berusad man som hon lyckas frysa ut på ett mycket tillfredsställande sätt.)

Hon räddar sonen i huset från en otrevlig situation med en påtänd våldsgäst och han friar promt till henne 🙂 Hon tackar inte ja – men kan inte heller förmå sig att tacka nej. Inte bara för att hon inte vill göra honom besviken, hon gillar honom också. De kommer överens om att dejta åtminstone.

Det är en söt liten berättelse, extra överraskande när den är i en antologi med skräckhistorier. På något sätt så är den snälla flickors revansch, att ibland kan det faktum att man är snäll leda till oväntade och positiva händelser. 🙂

Den passar bra in på kategori 19 i novellutmaningen: Läs en novell där någon dansar

Annonser

2 tankar om “Snälla flickors revansch

    • Framför allt i den samlingen. Om det hade varit Rosamunde Pilcher så hade jag inte reagerat alls, det skulle ha passat utmärkt 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s