I kväll har jag varit på konsert. Förbandet var ett finskt band som heter Valhe (lögn) – kände inte till det från tidigare, men jag diggade – huvudartisten var Thåström, svensk rockikon. Hans raspiga röst och poetiska texter (rubriken lånad från hans senaste skiva) har följt mig genom åren, främst Imperiet, men också Ebba Grön och hans solokarriär. Att höra honom live kändes nästan overkligt. Och coolt. (Tyvärr också högt, hade en bra plats framme vid scenen, men var tvungen att backa.)
Thåström. Sällhetsrysningar.
Synd jag inte kunde komma men jag var en gång tidigare på hans konsert i Helsingfors och då var det vääldigt lite folk i publiken (ca 10).
Det var verkligen synd. Det var en bra konsert. Den här gången var det ganska många människor, vet inte riktigt hur många, men snarare hundratal än tiotal 🙂