Assorterade tankar om Worldcon

Tonica ville gärna ha en rapport från Worldcon, den har tyvärr dröjt – men här är lite assorterade tankar jag slängde ner straxt efteråt och som har bott i halvvägslådan sedan dess i väntan på någon sorts struktur 🙂

Worldcon var stort. Det var så många deltagare att arrangörerna var tvungna att begränsa antalet dagsbiljetter. I slutet fick vi höra att det var den andra största Worldconen någonsin med över sjutusen deltagare på plats. Coolt.

Mitt deltagarkort med sin enda frans. Men en fin en!

Jag hade köpt biljett till hela grejen (fast jag sedan av olika orsaker inte kunde gå så mycket som jag velat) och var väldigt tacksam för det. Men när jag väl kom iväg var ”First Worldcon”-lapparna slut, så jag fick skriva det själv (syns inte så bra). Det hör tydligen till att ha såna lappar/fransar på deltagarkortet – vissa hade massor med olika och jag fick en glad flashback till nationstiden då antalet medaljer på nationsbandet (eller bröstet) definitivt gick under ”less is a bore”-kategorin 🙂

Den som kan läsa fonetisk skrift vet nu hur jag vill ha mitt namn uttalat 🙂

Plock från några paneler

Jag var på ett antal intressanta paneler – vissa bättre än andra, förstås, men ingen helt ointressant, även om några var andra- eller tredjehandsval som jag rymdes in på. En del av panelerna finns att beskåda på Worldcons youtubekanal.

 

Genderswapping in fan fiction-panelen

Genderswapping in fan fiction med Arwen Grüne (Astrid_B_Caine på Ao3), en finsk fanficexpert vid namn Hanne Martelius och  Marcus Rowland (ffutures) var ganska skoj, i marginalen på mitt program står det ”Kolla Xander – Xendra Twisting the Hellmouth” och förstås allt av panelisten Arwen Grüne och hennes väldigt pratsamma syster Onkoona. Tyvärr skriver inte Martelius fanfic själv, men hon var väldigt beläst och hade en massa bra kommentarer.

På ”kolla detta”-listan finns också en blogg om äldre kvinnor som protagonister i spefilitteratur som jag fick tips om på panelen Older Women in Scifi.

Jag gick på flera paneler om skräcklitteratur, och kom till att jag verkligen måste läsa på om isländsk folklore, något jag inte just känner till, trots att jag annars är ganska insatt i nordisk mytologi. De exempel som Emil Hjörvar Petersen gav var verkligen ruggiga.

De här killarna talade översättning. Andrei Tuch & Hannes Riffel

På en panel om översättning lärde jag mig av en åskådarkommentar att Winterfell är översatt till Talvivaara på finska, vilket är lite olyckligt, då Talvivaara har väldigt tråkiga associationer till såväl miljöförstöring som konkurs…

Panelisterna framhöll också att TV-serier idag går djupare och är mera utmanande än vissa böcker och uppmanade författare att utmana läsaren!

 

Jag gick naturligtvis på panelen som lyfte fram ungdomslitteratur inom genren och hörde till min förtjusning flera panelister (inte bara den finländska alltså) lyfta fram min favorit Maria Turtschaninoffs Maresi och Naondel 🙂 Jag önskar så att Anaché också skulle bli översatt till flera språk, den skulle också vara värd mycket större spriding. Det kom så många förslag att jag inte ens han skriva upp alla, men man kan kolla på WorldconYA-Twitter 🙂

Kläder:

Så fanns det förstås en maskerad där folk visade upp sig, med efterföljande fotosession. Jag orkade inte se hela av någondera, men den finns i sin helhet på YouTube 🙂 Några bilder blev det dock:

Doctor Brown: en crossover av Dr Who och Sagan om Ringen 🙂

Doctor Strange. Min favorit – ingen fin ögonmejkup tyvärr, men attityden var perfekt.

 

En intressant tolkning av Louhi från Kalevala.

 

Den här killen såg jag inte på maskeraden, utan bara i en korridor. Han ställde snällt upp på fotosession ändå 🙂

Pipboy. Jag spelar inte Fallout själv, men har tittat så myclet när Andra kattslaven spelar att jag genast kände igen den.

 

 

 

 

 

 

 

Den här bekanta figuren hittade jag på marknaden, den fick bli en gåva åt en kompis.

Assorterade intryck:

Generellt var min allmänna känsla en av värme (också mentalt) och generositet och omtänksamhet. Exempel:

Nördiga spefi-fans är i allmänhet vänliga, pratsamma, men inte påträngande. Kanske de smittats av den finska mentaliteten att inte tränga sig på, men jag upplevde ingen större stress trots människomassorna. Det fanns dessutom ett ”Quiet Room” – ett litet rum med bekväma fåtöljer och en soffa dit man fick dra sig tillbaka och vila från alla intryck. Jag har känslan att många spefinördar är rätt introverta, men också för en extro var det mycket välkommet.

Relaterat till detta är att jag är överkänslig mot parfym. I bästa fall nyser jag bara hysteriskt, men ibland får jag någon sorts astmatisk reaktion med andtäppa och häftig hosta. Inte kul. På de flesta stora tillställningar (inklusive bokmässan!) brukar det finnas folk som använder helt för mycket parfym, men trots människomassorna på Worldcon så slapp jag helt detta. Otroligt skönt.

Inte ens på den smockfulla avslutningsceremonin behövde jag storkna pga parfym (fast luft var det lite ont om).

Jag tappade en liten anteckningsbok med Mumin på och någon lämnade snällt in den till hittegodset. Jag hade förstått om någon valt att behålla den, men blev glad att få tillbaka den, då den hade anteckningar från flera av panelerna.

Bonusupplevelse:

Augustis mest omtalade åskväder bröt ut medan jag var där. Det var spännande att stå bakom stora glasfönster och se på storm. Mindre roligt om det hade gått sönder förstås…

Två minuter innan det bröt ut

Två minuter senare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De arma smedernas stånd brakade ihop helt.

 

Jag har försökt redigera bilden för att få fram det verkligt gula ljuset efter att regnet upphörde / tog en paus.

 

 

Annonser

8 thoughts on “Assorterade tankar om Worldcon

  1. Tack för den detaljerade rapporten. 🙂 Det hade varit väldigt kul att kunna åka dit själv. Synd att det alltid ska vara så svårt att ta sig någonstans. Men jag får väl skylla mig själv när jag har begravt mig här ute på landsbygden utan kommunikationer. Snålheten bedrar visheten, eller vad man ska säga.

    • Varsågod 🙂 Det var definitivt en upplevelse, men tror inte att jag tänker börja resa till USA för att delta. Men kanske till Irland eller så 🙂

      Det har säkert andra fördelar att bo på landsbygden, hoppas jag.

        • Ren luft? Lugnt, ingen rusningstrafik? (Å andra sidan ingen vettig kollektivtrafik heller!) Gott om plats för pengarna (här i Hfors bor folk rätt trångt)? Mindre anonymt? Personligen så gillar jag anonymiteten, men vet många som säger att det är orsaken till att de vill bo på mindre orter, att de vill känna grannarna. Vi bor i och för sig i ett lustigt husbolag, för vi känner faktiskt en del av grannarna, t.o.m. så att jag varit hemma hos ett par av dem och hälsat på eller vattnat blommor och vi har också haft grannar att vattna våra – det är mycket ovanligt, de facto 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s