Läs, läs, läs!

Den senaste veckan har jag läst Sara Lövestams serie om Kouplan, en papperslös flykting som försörjer sig som privatdetektiv. Ett lite oväntat grepp – men det fungerar. Jag har slukat alla tre hittills utkomna böcker med en frenesi jag inte upplevt på länge. Språket är rappt och rakt på sak och intrigerna är befriande annorlunda utan att vara mjäkiga. Böckerna tangerar stora frågor om lögn och ärlighet, om identitet och om de olika världar som människor lever i trots att de delar samma fysiska verklighet.

DSC_4138

 

Jag minns inte riktigt vad för årets böcker-lista jag hittade dem på, möjligen den med förläggarnas favoriter, men jag är glad att beskrivningen lockade mig och överlycklig att de fanns på bibban. Utom den fjärde, avslutande delen då, som inte ännu kommit ut, frustrerande nog. Fördelen med att läsa lite äldre böcker är att man slipper vänta. 🙂

Så ta detta som en rekommendation. Läs böckerna i ordning, de är visserligen fristående, men det finns saker som utvecklas i dem, så det är bättre att ta dem i ordning: Sanning med modifikation, Önska kostar ingenting och Luften är fri. Roliga titlar är det också, Kouplan funderar också ganska mycket på språket och idiomatiska uttryck. Sånt som jag älskar. You had me at hello, alltså 🙂