Jej, ser man på, bokbloggsjerkan har återuppstått, så roligt 🙂 Jag höll på att missa den, men såg en kommentar på Monikas bokblogg om saken, så då måste jag ju genast svara på veckans fråga:
Om du skulle tvingas välja mellan en hög med böcker av för dig okända författare, eller en med dina favoriter, vilken hög skulle du välja och varför?
Nå, det var ett självklart val: favoriterna. Jag älskar nya böcker också, men jag läser om så ofta och mycket att det skulle kännas konstigt att ”bara” ha nya böcker.Jag tycker om att återkomma till samma text många gånger.
Andra kattslaven kommenterade att jag egentligen borde välja de okända författarna – förutsatt att de är lika bra som mina favoriter – eftersom jag ”läser om” böcker i mitt huvud medan jag sysslar med annat, t.ex. diskar eller lagar mat, så borde jag strängt taget inte de behöva fysiska böckerna. Men det är ju just därför jag läser om, jag kommer att tänka på en bok av någon anledning, kommer ihåg vissa scener eller händelser och så vill jag kolla boken också.
Finns det någon annan som erinrar sig långa sjok av böcker på det sättet? Jag har aldrig hört om någon annan, men kanske det är en lite för udda egenskap att berätta om?
Jag vet att mamma fungerar likadant, hon minns böcker utantill – hon är dessutom suverän på att återberätta dem, vilket jag tyvärr inte är. Hon brukade återberätta böcker medan vi sysslade med annat mer eller mindre mekaniskt. Det gjorde jobbet mycket roligare 🙂
Hur jag kommer att tänka på vissa böcker vet jag inte alltid, men faktum är att en stor del av min referensvärld består av saker jag läst. Ibland känns det som att hälften av mina meningar börjar med ”i den-och-den-boken så…”. Böckernas värld är lika verklig för mig som den konkreta verkligheten. Varför inte? Det finns ett oändligt antal världar, inte bara en. Om de existerar i vårt universum eller inte är irrelevant, de existerar i mitt sinne. Och författarens och andra läsares 🙂
En kattslavs dagbok 
Jag skulle också välja favoriterna, som jag redan kommenterat en gång på Magics blogg. Eftersom jag har en lite speciell smak är det svårt att hitta nya favoriter och ett slumpmässigt urval skulle antagligen resultera i en hög olästa böcker. Jag minns också de flesta böcker i detalj (men kanske inte alltid ord för ord) och kan oftast inte läsa om böcker förrän efter ganska lång tid. Men när jag själv skriver kan jag ibland komma ihåg rätt så långa partier av text som jag kanske kommit på alldeles innan jag ska somna ända tills morgonen då jag kan skriva ner alltsammans. (Hoppas den meningen fungerar, jag är förkyld, så det känns som jag har vadd i hjärnan.)
Speciell smak kan leda till mycket spännande läsning 🙂
Roligt att du kommer ihåg vad de skrivit i huvudet också om du inte genast skriver ner det – jag kan föreställa mig att det är mycket frustrerande annars. Jag menar, om du bara vagt kommer ihåg att du hade en bra tanke med den här scenen, men inte minns detaljer alls så skulle du vara tvungen att alltid skriva ner det genast, oberoende av om det är mitt i natten. Gäsp.
Krya på dig! Trist att vara förkyld.
lika bra… det kan man ju inte veta
Det är så sant som det är sagt.
Gott att veta att det åtminstone finns ännu en person som betraktar det pågående livet från sina litterära erfarenheter. Även jag har ärvt beteendet från min mor.
Jag läser alltid om* något, som jag just kommit att tänka på – det kan vara allt från ett ord till långa stycken – men jag försöker lägga band på mig och inte bara tala om det.
Just nu är det Thorborg Thyselius, Jean Webster och Epiktetos.
Margaretha
*svårt i skrift när man inte hör betoningen – jag läser ånyo!
Å, så roligt att höra att det finns andra som jag – en besläktad själ, helt klart 🙂 Och vilken ljuvlig blandning.
Vi valde olika svar du och jag!
Inget fel i det. Jag vet bara att jag annars också läser om så många böcker att det i praktiken är det vettigaste alternativet – abstinensen skulle bli för stor annars.
Jag valde att skapa ett eget svarsalternativ! Jag minns också väldigt mycket ifrån böcker jag läst, får jag bara se omslaget och möjligen läsa baksidetexten så kan jag erinra mig det mesta av handlingen. Böcker som jag läste för 20 år sedan börjar väl möjligen bli lite suddiga i kanten =)
Haha, jag gillar din problemlösning. Det verkar vettigt med halva-halva.
Jag minns så udda böcker ibland. Häromdagen var det Heinleins Egen rymddräkt finnes (Have Space Suit – Will Travel) som min bokhjärna bestämde sig för att ”läsa” medan jag fixade i köket. Har ingen aning om vad som utlöste det, länge sen jag läste den (senast).