Bokbloggsjerkan är tillbaka!

Jej, ser man på, bokbloggsjerkan har återuppstått, så roligt 🙂 Jag höll på att missa den, men såg en kommentar på Monikas bokblogg om saken, så då måste jag ju genast svara på veckans fråga:

Om du skulle tvingas välja mellan en hög med böcker av för dig okända författare, eller en med dina favoriter, vilken hög skulle du välja och varför?

Nå, det var ett självklart val: favoriterna. Jag älskar nya böcker också, men jag läser om så ofta och mycket att det skulle kännas konstigt att ”bara” ha nya böcker.Jag tycker om att återkomma till samma text många gånger.

Andra kattslaven kommenterade att jag egentligen borde välja de okända författarna – förutsatt att de är lika bra som mina favoriter – eftersom jag ”läser om” böcker i mitt huvud medan jag sysslar med annat, t.ex. diskar eller lagar mat, så borde jag strängt taget inte de behöva fysiska böckerna. Men det är ju just därför jag läser om, jag kommer att tänka på en bok av någon anledning, kommer ihåg vissa scener eller händelser och så vill jag kolla boken också.

Finns det någon annan som erinrar sig långa sjok av böcker på det sättet? Jag har aldrig hört om någon annan, men kanske det är en lite för udda egenskap att berätta om?

Jag vet att mamma fungerar likadant, hon minns böcker utantill – hon är dessutom suverän på att återberätta dem, vilket jag tyvärr inte är. Hon brukade återberätta böcker medan vi sysslade med annat mer eller mindre mekaniskt. Det gjorde jobbet mycket roligare 🙂

Hur jag kommer att tänka på vissa böcker vet jag inte alltid, men faktum är att en stor del av min referensvärld består av saker jag läst. Ibland känns det som att hälften av mina meningar börjar med ”i den-och-den-boken så…”. Böckernas värld är lika verklig för mig som den konkreta verkligheten. Varför inte? Det finns ett oändligt antal världar, inte bara en. Om de existerar i vårt universum eller inte är irrelevant, de existerar i mitt sinne. Och författarens och andra läsares 🙂