Alltid den där Anette!

Skolan kan vara ett inspirerande ställe där vetgiriga barn får lära sig nytt och få ett sammanhang, men det kan också vara ett mardrömsställe som förkväver all personlighet och att behöva gå dit är en outsäglig plåga.

Veckans bokbloggsjerka har tema skolmiljö / lärande:

Känner du till någon bok i skolmiljö som du kan rekommendera, eller kan du ge exempel på en karaktär som innehar ditt drömyrke eller har du ”bokliga” erfarenheter av lärande på annat sätt?

Efter att ha funderat lite så kom jag till att jag har en bok i hyllan som handlar om skolan som miljö och om hur den miljön kan bli helt fel: Peter Pohls Alltid den där Anette! från 1988. Inte så att någon i lärarkollegiet menar illa eller är aktivt ond, utan för att det inte finns plats för intelligenta, knepiga, ifrågasättande personligheter i den svenska grundskolan. För att just ingen på allvar bryr sig om vad barnen upplever och känner, utan är fokuserade på sig och sin prestige. På olika sätt så blir Anette Wester den person som det alltid skylls på när något går fel. Det hela hjälps inte upp av en pappa som är på barnets sida i stället för på de vuxnas, en som inte skyddar de vuxna auktoriteterna från deras egen dumhet eller brist på kompetens.

Boken är en enda anfådd och svidande uppgörelse med systemets likriktningskrav och skolpersonalens oförmåga att ta till sig kritik och förändra sådant som inte fungerar. Det är kanske inte Pohls bästa bok rent stilistiskt, men engagemanget och intensiteten kompenserar för det och jag läser om den regelbundet.

Jag rekommenderar den alldeles speciellt för sådana som har med barn och ungdomar att göra – jag antar och hoppas att den svenska grundskolan har förändrats sedan 1980-talet (jag gick själv i en Waldorfskola, så har inte personliga erfarenheter), men att en situation kan bli allt värre låst med tiden är tyvärr inget som försvunnit med tiden.

Du kan läsa mera om böckerna om Anette på författarens hemsida här, där finns också länkar till artiklar och föredrag.

 

Annonser

22 thoughts on “Alltid den där Anette!

    • Nej, lärare är förstås bara människor, men det som den här boken beskriver är när dessa människor är så övertygade om sin egen och sitt eget systems förträfflighet att de inte kan se eleverna som individer.

  1. Tänk om man kunde gå om skolan med den trygghet och självständighet man har i dag. När man var barn trodde man att lärarna var engagerade i hur det gick för eleverna, men egentligen var det nog bara några enstaka som var det, många längtade nog tills det skulle ringa ut för dagen och de fick gå hem till sina familjer. Jag tycker dock att det uppmuntrades till kritiskt tänkande, men jag hade kanske tur. Boken verkar väldigt intressant, jag skall kolla upp den närmare.

    • Det finns en Ray Bradbury-novell som bygger på tankeexperimentet att en förälder kan byta plats med sitt barn, för att barnet ska slippa uppleva den plåga som det är att växa upp… Jag tror att det finns bra lärare och bra skolor, men det är inte ett kall för alla. och egentligen borde det inte heller behöva vara ett kall, bara folk skulle göra sitt jobb ordentligt.

  2. Låter som en väldigt intressant bok att kika närmare på. Jag haft tur i det stora hela med ett par tre lärare som betytt extra mycket pga sitt engagemang och braiga undervisning, men har också stött på det som inte varit så bra.

    • Det är bra att du haft några extra bra lärare, de kan göra stor skillnad. Tyvärr också precis tvärtom 😦 Jag kom t.ex. överhuvudtaget inte överens med min matematik- och fysiklärare i gymnasiet och mina betyg droppade i botten på en termin. Sen fick jag byta till den lättare kursen och hade svårt med den också, eftersom mina problem med sagda lärare lyckades få mig att hata hela ämnesområdet.

    • Perspektivförändringar är nyttigt. Det jag läser mycket av i den här boken är att det är mycket svårt att försöka tänka på att om det går snett så är det sällan bara en enda persons fel.

    • Jovisst kan han vara ganska mörk, men jag tycker att det behövs sådana ungdomsböcker också. Det går inte att blunda för att det sker hemska saker och ibland kan det vara en lättnad att läsa om det hemskaste man kan tänka sig – som i Jag saknar dig, jag saknar dig, som handlar om huvudpersonens tvillingsyster som dör i en olycka.

    • Om ämnet intresserar så är den helt klart läsvärd. Jag tycker om annat av Pohl också, speciellt Janne, min vän och ovan nämnda Jag saknar dig, jag saknar dig.

    • Nej, hela skolkonceptet tycker jag är jobbigt för alla. Det är något konstigt i att klämma ihop en massa människor sådär slumpmässigt på basen av när de är födda. Jag vill aldrig mera tillbaka till skolan, det skulle vara helt otänkbart för mig att vara lärare. Jag undervisar visserligen en del i mitt jobb, men det är vuxna människor som själva valt att komma dit och skaffa sig färdigheter.

  3. Det spottas en hel del på elitskolor men det är säkert en lättnad för medelbegåvade lärare om deras genielever flyttar till såna för att inte tala om att det kan vara ett otroligt lyft för den begåvade eleven. Vissa idiotiska politiker har varit mycket högljudda i Sverige om att elitskolor ska bort men dom har ju tydligen inte fattat att alla inte kan stöpas i samma form.

    • Så länge inte elitskolorna fostrar sina begåvade elever att se ner på de mindre begåvade, så tror jag att det är bra att det finns alternativ. Det är inte roligt för den begåvade eleven att aldrig få utmaningar heller! Alla är inte likadana, också om alla har lika värde.

      Kurt Vonnegut har en novell som heter Harrison Bergeron (finns bl.a. i samlingen När allt förändrades som jag bloggade om nyligen). Det handlar om en värld där alla äntligen är jämlika, det finns en Rikshandikapparinstans som som ser till att alla är lika. Är du för smart får du ljudsignaler i örat som stör tänkande, är du för stark får du vikter på dig, är du vacker får du en mask – och så vidare. Spännande tanke.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s