Barn och böcker – inte bara barnböcker

Helgens jerka frågar om barn och läsande, veckans fråga kommer från Lotten:

Hur tror du att man kan inspirera barns läsande? Har du några goda exempel?

Som mina trogna läsare vet så har jag inte barn och har egentligen ganska lite med barn att göra, förutom några vänners barn, men jag var ju själv ett läsande barn och gillar dessutom barnböcker, så någon sorts åsikter har jag förstås ändå (som alltid):

a) Föregå med gott exempel. Om du vill att barn ska läsa så ska du läsa själv. Om du har icke-läsande hobbyn så är sannolikheten att barn i din närhet läser mindre. Båda våra föräldrar (och de flesta andra släktingar också) läser mycket, så att läsa var något självklart från början. Bågnande bokhyllor att botanisera i (notera den fina allitterationen!), regelbundna exkursioner till bibliotek – olika bibliotek dessutom, för de har ju olika utbud – och antikvariat hörde till vardagen. Plus att vi inte hade nån tv, så det fanns inte så mycket konkurrerande utbud.

b) Läs högt! Från första början och gärna långt efter att barnet / barnen lärt sig läsa själv(a). Högläsning är roligt och gemensamt och skapar många tillfällen till diskussion om såväl intrig som värderingar. Det ger också en gemensam referensram, en känsla av delaktighet. Mamma brukade dessutom ofta återberätta böcker medan vi gjorde något annat, t.ex. rensade ogräs på kolonilotten. Hon är bra på att hålla en intrig i huvudet, jag tenderar ofta att antingen överbelasta den eller glömma någon detalj som jag sen måste lägga till… Berättelser blev helt enkelt en självklar del av vardagen.

c) Ge barnet tillgång till massor med bra böcker! Roliga böcker, allvarliga böcker, spännande böcker, filosofiska böcker. Gamla böcker, nya böcker, vuxenböcker, barnböcker. Fakta, fiktion, lyrik… Vadsomhelst, kvantitet är det centrala här. I och med att jag lika gärna kunde få läsa Topelius och Montgomery som nyare böcker så var ett annorlunda språk ingen utmaning – jag har t.o.m. läst en del på danska och norska redan som barn. Utmana barnet och censurera inte för mycket. Var i stället beredd att diskutera föråldrade värderingar (Biggles t.ex.) eller svåra teman. Svara alltid på barnens frågor och funderingar. Känslan av att jag fick fråga vadsomhelst var viktig för mig som barn (och fortfarande, om jag ska vara ärlig).

Finns det många böcker att tillgå så hittar barn nog alltid något som intresserar. Ge ditt barn hundra världar i stället för en 🙂