Viskningar och rop

På mitt jobb hör jag till ett team som smeksamt kallas ”kopiokonekuiskaajat” (dvs. kopieringsmaskinsviskare) efter The Horse Whisperer, förstås. Vi är de som kallas in i första hand när maskinerna krånglar, innan vi kontaktar servicen. Idag har jag ägnat en dryg timme av mitt kvällsskift åt att försöka få maskiner att fungera, vilket slutade med att jag beställt service till tre kopierings- och skanningsmaskiner samt en reservdel till en av skrivarna… Vi ska byta ut alla maskiner om ett par veckor. Det behövs, de är hemskt slitna och den nuvarande leverantören, som förlorade upphandlingen, är inte så hemskt intresserad av att fixa dem längre… Jag känner att jag börjar vara rejält frustrerad och snarare vill skrika åt maskinerna än viska. Eller så viskar jag det jag brukar ta till när det verkligen behövs: ”Ämmäsuo, perkele! om du inte samarbetar nu!”* 

*(”Käringmossen, för h-e”. Kärringmossen är vår största avfallsstation.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s