Levande historia på webben

I fredags var jag som sagt på ett inspirerande MediaInformation-seminarium som Brages Pressarkiv ordnade. Eldsjälen bakom seminariet är arkivchefen Jessica Parland-von Essen, som bloggar på Esseter, alltid en fantastisk källa till digitala guldkorn och annat intressant.

Först ut var den svenska journalisten Anders Mildner, via Skype eftersom han var för sjuk för att resa. Det fungerade överraskande bra, de facto 🙂 Lite lustigt kändes det att sitta på seminarium och lyssna och veta att föreläsaren var långt borta – ganska fascinerande egentligen. (Jag hade inte velat vara i arrangörernas skull den förmiddagen, då hela unis nät låg nere i flera timmar just när man ska planera nåt sånt. Men de verkade ha tagit det coolt.)

Anders Mildner talade om det kulturella överflödet, om hur han tror att maskinsortering och personalisering av information är framtidens melodi. Han avfärdade också risken med "filterbubblor", dvs. att man bara görs medveten om det man redan är intresserad av, utan att utmanas att ta till sig nytt med argumentet att han har fått mycket intressant tack vare automatiserade förslag. Här var enda tillfället jag verkligen saknade en live-föreläsare, för jag hade gärna kommenterat det. Jag anser att "mycket intressant" inte är samma sak som "utmananade intressant", nämligen… :left: Han talade också om kulturjournalistikens framtid, som enligt honom inte är vare sig nyhetsrapportering eller kvalitetsbedömning, utan dess styrka kommer att vara fördjupningen – det som man ironiskt nog frångått allt mera i många tidningar. Dags för en renässans alltså?

Sedan talade Lars Lundqvist från Riksarkivarieämbetet i Sverige om RAÄ:s väg mot öppenhet på nätet och om dess uppdrag, som bl.a. innefattar att kulturarvet ska både vårdas och användas på ett hållbart sätt och då måste man också finnas där användarna finns, t.ex. på Flickr, så att folk kan kommentera bilder. Han lyfte fram att öppen data snarast är en fråga om att förändra inställningar än om själva tekniken :up: och presenterade också en nyskapad mashup med kartor, bilder, artiklar från t.ex. Wikipedia osv: Kringla.nu, verkar mycket intressant. Hans presentation finns här.

Per Nilsson från Kungliga biblioteket i Stockholm talade om digitalisering av tidningar i Sverige, men det föredraget hördes tyvärr hemskt dåligt och var inte så intressant som det kunde ha varit, det var väldigt mycket siffror och ganska lite konkret, tyvärr. Däremot var Esa-Pekka Keskitalos motsvarande föredrag om Nationalbibliotekets digitaliseringsprojekt mycket spännande. De digitaliserar dels – förstås – tidningar, men också småtryck och dessutom vissa plock i bloggar, där bredden och tidsandan är det viktiga, inte att lägga en värdering i materialet. Vissa av resurserna kan bara användas på plats, men det som är gammalt (fram till början av 1900-talet) finns fritt tillgängligt – kolla in de digitala samlingarna på Digilib här. Man kan t.ex. släktforska eller söka på en plats 🙂

Ida Fellman som förestår det Levande Arkivet plockade fram några pärlor ur det och lyfte dessutom fram problematiken med vad man "kan" eller "inte kan" lägga upp idag. Hur mycket ska man kommentera eller problematisera t.ex. ett julbak där en person helt lugnt år 1981(!) kan baka småkakor som kallas "Negerögon", för att det "är vad de ser ut som". Borde man bara låta bli att lägga upp det? Å andra sidan – ska vi försöka censurera vår forntid, eller ska man göra som nyöversättningar eller nyutgivningar, att man förser dem med brasklapp? (Jämför Tintin-debatten i Sverige nyligen). Så plockade hon fram en dokumentär om Sovjetunionen som fick folk att vrida sig, av uppriktigt eller generat skratt vet jag inte riktigt 😉

Jessica Parland-von Essen avslutade seminariet med att dels knyta an till inledande talares argument för maskinfiltrering med invändningen att bra filter kräver människor och dels genom att presentera ett par nya projekt för att förmedla information: Pondus.info som ska koppla olika databaser, t.ex. Luckan, Biblioteken.fi, Kulturhuset m.m. och Presstanda, en utveckling av Pressarkivets databas. Hennes presentation finns här.

Hon talade om vikten att kunna gå tillbaka i det snabba informationsflödet och vad kan jag som bibliotekarie göra annat än hålla med – möjligheten ska finnas och tillgången ska vara fri – att kunna hitta fram till de ställen där historien finns, det en utmaning. :bug: Jag är personligen övertygad om att högkvalitativa, kombinerande söksystem kommer att vara det bästa sättet för professionella informationsspecialister att lyfta fram de fantastiska mängder resurser som ändå finns! Vår utmaning ligger i att sänka ribban för åtkomligheten utan att ge avkall på kvaliteten. ⭐

Länkar: här en lista på seminariets talare och
här finns detaljerat program, dessutom finns det
länkar till material och bloggar om och foton från seminariet här.

Annonser

2 thoughts on “Levande historia på webben

  1. Tack för ett inspirerande och givande seminarium. Det är så roligt att se hur den nya tekniken kan användas för att lyfta fram allt spännande som finns 🙂 Jag gillar också det här med att vara medvetet med i en brytningstid, där det gamla tänkesättet måste förändras, samtidigt som man måste ta vara på det som är bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s