Kulturfredagens boktips

Jag fuskar lite idag och postar en något utvidgad version av en kommentar på en annan blogg, om någon känner igen den så har jag alltså inte plankat den 😀

Jag har just läst ut Anna-Lena Lauréns bok Sedan jag kom till Moskva. Jag tycker faktiskt att recensionerna varit onödigt snorkiga, som Maria Turtschaninoff skrev på sin blogg för ett tag sen så har recensionerna på något sätt mera utgått från förväntningarna på boken än från boken som den är. Den är inte lika genomtänkt analytisk som hennes tidigare böcker, det är sant, men det har den inte utgett sig för att vara heller. De förra böckerna var snarare en sorts reportageböcker om Ryssland respektive Kaukasien, och den roll Laurén innehade i dem var Utrikeskorrespondentens med stort U. Sedan jag kom till Moskva är en personlig fundereringsbok om bland annat dating, mans- och kvinnoroller, olika kulturers – inte bara de ryska männens eller kvinnornas – syn på dessa saker, en del släktminnen och faktiskt ganska mycket om jobbet som utrikeskorrespondent ur en personlig synvinkel. Dessutom är det en varm hyllning till hennes familj, släkt och vänner 🙂 Hon generaliserar ibland lite väl mycket, "alla" män det ena och det andra, medan hon samtidigt kan irritera sig på att bli sedd som kvinna i första hand och individ i andra hand, men det kan man förlåta henne. Jag har en känsla av att hon tycker det är skönt att få vara lite osaklig och lättsam som omväxling 😀

Så om man förväntar sig samma bok som de förra med ny text så ska man inte läsa Sedan jag kom till Moskva. Om man tycker om att läsa en närmast bloggliknande (för allt vad hon dissar nätet som kontaktform) bok om vardagen som yrkeskvinna och annan kvinna så rekommenderas den. Om man är äckligt finlandssvenskt nyfiken och skulle vilja veta närmare detaljer om hur det kommer sig att hon har barn som singel så blir man däremot besviken. Vi förstår ju nog alla i princip hur det gått till, förstås, men tyvärr så är det ungefär vad släkten säger också, så det få vi inte veta. Och inte att det rör oss heller, naturligtvis :spock: Trevlig att läsa är den i alla fall 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s