R.I.P.

Jag läste nyss att en av mina favoritförfattare, Dick Francis, har dött. :awww:
Francis skrev en massa böcker tillsammans med sin fru, som aldrig fick någon annan credit än att det hette "helps with the research", men hon gjorde nog betydligt mer än så, jag tror att det var hon som lade till det som brorsan kallade "the human touch", det som gjorde dem till mera än bara "häst-thrillers". När hon dog för ett antal år sen slutade han helt att skriva, men de senaste åren har det kommit ett några nya. Den första av dem skrev han helt ensam, det var ingen bra idé (och jag tycker att förläggaren borde ha vågat redigera betydligt mera!), men när han tog sin son som assistent så blev de bättre 🙂 Inte som de allra bästa, de som jag läst så många gånger att jag kan bitar utantill, men läsvärda. Jag har den senaste, Silk väntande på mig i hyllan, tack Imbo :up: Men jag kommer säkert att suga på den ett tag – nu kommer det inga fler (efter den som ligger på förlaget just nu) :down:
Och min samling är inplastad 😦 Jag får väl försöka läsa dem ur minnet. Min favorit, Nerve har en av de mest effektiva in media res jag någonsin läst (och jag har läst ganska mycket, kan jag ju säga):
"Art Matthews shot himself, loudly and messily, in the middle of the parade ring at the Dunstable races."
(Jag kan komma ihåg något ord fel, men kommer inte åt att kolla! Jag har försökt googla, men det finns ett antal varianter… "middle" kan ev. vara "center", men jag skulle verkligen vilja ha boken framför mig. Nu när jag bara har en bråkdel av mina böcker med mig så märker jag hur ofta jag tenderar att gå till bokhyllan för att kolla saker…) Trots denna chockbörjan så brukar hans böcker aldrig frossa i blod och "gory details", utan vara såväl spännande som roliga och, just mänskliga, med huvudpersoner man sympatiserar med (utom i novellsamlingen Field of Thirteen!) och många vettiga funderingar – jag citerar Dick Francis ganska flitigt 🙂 Han är faktiskt den enda författare som jag någonsin har skrivit ett brev till för att tacka för hans böcker – det var många år sen och mamma hjälpte mig med engelskan – fast jag många gånger har tänkt att man kanske borde göra det oftare 😦 Även om hans senare författarskap inte hör till mina favoriter så är det tråkigt att han är borta 😦 :bye: :rip:

Annonser

3 thoughts on “R.I.P.

  1. Ping: Verklighetsflykt | En kattslavs dagbok

  2. Ping: Flitigt förekommande författare – En kattslavs dagbok

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s