Skoj och allvar

Helgen borde nog i princip ha varit en allvarlig, studiebetonad en, men jag måste erkänna att jag fuskade med läsandet (för en gångs skull hade jag ingen piska på ryggen, och där ser man hur det går…) och ägnade lördag kväll och natt åt en fullkomligt fabulös fest :hat: Studentteatern fyllde nämligen 70 år :cheers: Det var fascinerande att sitta där och se sig omkring – jag tror att det vore lättare att säga vilka finlandssvenska kulturpersonligheter som inte var där, än att börja räkna upp de som var där. Det var ganska imponerande :queen: Jag pratade med en massa människor, både gamla vänner och nya bekanta och vi fick se sketcher och höra minnen – ska jag nu klaga på nåt så är det att jag gärna hade hört ännu flera såna – sen spelade Gästarbetarna (bestående av en massa skådisar) och vi dansade halva natten. De balanserade vigt mellan parodi och allvar, vissa gånger var det nära gränsen: glittret på huvudsångarens bara bröst och mage under läderjackan, den lite för överdrivna accenten i Scorpions Rock You Like a Hurricane*, men öset var prima ⭐ Jag haltade hem på ömma fötter en tretiden :zzz:

På söndagen var programmet betydligt allvarsammare, andra kattslaven och jag gick och såg på Post till Pastor Jakob. Jag rekommenderar den varmt, om man alls tycker om Härö – vissa tycker att han är alltför intensiv och känslosam. Jag tycker om just det, att han inte är rädd för patos, inte är rädd för stora känslor i stället för stora effekter. Huvudrollsinnehavarna: Heikki Nousiainen som den gamle prästen och Kaarina Hazard som den bittra, nyligen benådade fången var fängslande och trovärdiga. Benådad, förresten, det handlar mycket om skillnaden mellan benådning och nåd, ett vågat ämne för en film. Jag hittade en liten podcast, där Härö finns intervjuad, kan lyssnas på här. (Intressant annars, hur jag som icke-religiös länkar till pod.fi för andra gången inom en vecka 🙂 Förra gången råkade det sig bara, den här gången är det mera förståeligt, om det nu en gång handlar om religiösa teman.)

Finns det annars någon som kan säga vilken finsk film affischen parafraserar? Jag har försökt fundera, men kommer inte på alls. Jag är säker på att jag sett något liknande för ett antal år sen: samma ganska korpulenta figur i en senapsgul jacka/ kavaj på någon sorts åker eller liknande, men i den film jag tänker på är det en man, och han är kanske lite längre bort, till vänster och i halvprofil. Någon med övergivna finsk-österbottniska landskap kanske? :confused:

*Fast i och för sig, ett bänd som rimmar "Here I am, rock you like a hurricane", förtjänar nog inte speciellt mycket respekt. Det hör till musikhistoriens värre försök, fast Bei mir Bist Du Schön, åtminstone i Ella Fitzgeralds version är en bra konkurrent: Bei Mir bist Du schön (uttalat "schein"), please let me explain"… :doh:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s