Vallkatt?

I morse när jag steg upp och flängde omkring hemma för att göra mig i ordning för jobbet så snodde Sisko runt benen på mig med envetet klagande jamanden (hon låter helt gråtfärdig när hon jamar med sprucken stäma: mjau, lyft upp mig, mjau lyft upp mig…) och var bara nöjd om jag höll henne i famnen, vilket jag naturligtvis inte hade tid att göra mera än korta stunder. Jag blev riktigt otålig på henne :worried: Men tio minuter innan jag skulle gå meddelade min kollega att han är sjuk och jag måste hux flux byta till kvällskift. Nå, det betyder visserligen att vi inte kan gå och titta på 9 i kväll som planerat 😦 men å andra sidan kan jag jobba på min mindmap, som ska in idag -det är svårt att göra en sån! – om jag inte blir tokig på borrandet förstås :irked: Så jag bytte till bekvämare kläder, kokade en kanna te och satte mig att jobba. Så vad gör Sisko nu? Trampar överlycklig i min famn när jag nu inte är på väg nånstans? Nejdå! Hon ligger i fåtöljen och sover sött 🙄 Andra kattslaven teoretiserar att hon nog egentligen är en vallhund och det är därför hon blir så nervös när nån är på väg, för det är alltid den som har bråttom som är utsatt för hennes uppmärksamhet 😀 Skulle bli en bra filmtitel: Sisko, vallkatten. Tagline: That'll do, cat, that'll do 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s