Dorkamagnetti

Tona gav mig en gång en mössa i julklapp, som det står "Dorkkamagnetti" på 🙄 Det var för att jag som yngre hade en tendens att dra till mig precis vartenda fyllo som spårvagnen eller bussen rymmer… Det är lite bättre nu, men det är fortfarande så att främmande människor har en tendens att tilltala mig out of the blue. Jag antar att jag ser snäll ut. (Vadåda, jag är ganska snäll). Eller så är det det att jag så ofinsk att jag inte väljer att stirra i golvet eller ut i fjärran precis hela tiden… I vilket fall så är det ibland jobbigt men ofta roande – så länge sagda person inte är alltför berusad eller annars aggressiv, i vilket fall jag snabbt brukar förflytta mig. Men så länge folk bara är talträngda så är det helt okej, jag tycker faktiskt det är ganska spännande med människor 🙂

I natt stötte jag på ett verkligt original. Jag hade suttit sent på bibban och skrivit, och kom hem med sista bussen. När jag hoppade av hälsade en äldre man artigt på mig. Jag hälsade tillbaka, i tron att det kanske var en granne eller så (jag har väldigt dåligt ansiktsminne). Han började förtjust småprata. Efter en liten stund visade det sig att han var finlandssvensk, så vi bytte språk. Det kändes ganska speciellt att stå ute i östra förorterna mitt i natten och diskutera historia och pedagogik på svenska :monkey:

Det var riktigt trivsamt tills vi av någon anledning kom in på politik :no: Det visade sig att han var ungefär lika långt åt höger som jag är åt vänster, så efter en liten stund tackade jag för mig och gick hem och lade mig. Inte så att han någonsin skulle ha blivit aggressiv, bara lite högljudd (vilket jag också blev), men vi hade helt enkelt alltför olika åsikter, och jag måste vara rädd om mitt blodtryck…

Men det var trots våra divergerande åsikter en riktigt underhållande diskussion, och det är trevligt med seriösa typer. De där "tuutschä mulle kultisch yöksch" är inte speciellt kul :yuck: Det här var på sitt udda sätt riktigt skojigt. Men jag är nog verkligen en dorkkamagnetti 😀 Finns det någon annan som råkar ut för sånt där, måntro? :jester:

Annonser

2 tankar om “Dorkamagnetti

  1. Jag är tydligen medlem i den klubben också. Om det finns en spus/skummis/pundare inom en kilometers radie från mig så zoomar de alltidalltid in på mig, hur många andra de än skulle kunna välja mellan. Kanske jag ser snäll ut, vad vet jag.

  2. Ping: Jovisst, jag också – En kattslavs dagbok

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s