Nattliga kattfröjder…

Till de mera fascinerande sakerna med katter är deras fantastiska känsla för tajmning.
Häromnatten när jag låg i sängen på väg att somna – ni vet den behagligt dåsiga känslan, tyngden i kroppen, tankarna som börjar flyta – Amanda Cross gled ur handen på mig och jag lyckades nätt och jämt sträcka ut sagda hand och släcka lampan… när jag hörde hulkande ljud från vardagsrummet.

Omedelbart klarvaken måste jag ju rusa upp och titta att ingen liten dum katt höll på att kvävas. Nå, det var nu bara Twister som hade ätit lite för snabbt igen, bara halvsmält torrmat, inte ens ett enda litet hårband. (Twister älskar att leka med sånadär små elastiska frottéhårband. Man kan inte lämna dem framme, eftersom han ofelbart äter upp dem förr eller senare, och sen kommer de förstås upp igen i något skede… Rekordet är två inom en halvtimme.)

Efter att ha torkat upp (och reflekterat än en gång över den kattlag som säger att man ska kasta upp på så många ställen som möjligt), klappat lite på Twister som satt och slickade sig om nosen kunde jag gå och lägga mig igen. Sen var det bara att börja från början igen med att försöka somna. Tack och lov brukar det gå ganska lätt.

2 tankar om “Nattliga kattfröjder…

  1. Örk:yuck: Tror jag föredrar halvsmält torrmat. Fast nu skulle jag ju plocka upp det ändå, utan några större åthävor – sådär i praktiken. Inte för att jag tror att Twister skulle klara av att fånga en mus. Inte en levande mus alltså, pälsmöss kan han nog dräpa med stor omsorg:) Sisko däremot… men hon äter å andra sidan som en dam, och brukar inte kräkas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s